Vi möts strax utanför Visbys stadskärna. De vindlande gränderna bakom oss är designade för en annan tid. För försvar och handel med en stadsplanering som aldrig hörde talas om neurovetenskap. Ändå är det just här, i denna miljö, som över 3 200 programpunkter pågår eller nyss avslutats, allt från bostadspolitik och försvarsförmåga till psykisk hälsa och artificiell intelligens.
Här har Carina Carlman och Mikael Mattsson från Wise Impact och Svexaf samtalat med fastighetsägare och stadsutvecklare kring hur de utvecklar kontor, byggnader och hela kvarter. De arbetar med precisionshälsa, neuroarkitektur och vad de kallar Brain Capital: tanken att mänsklig kognitiv kapacitet är en lika viktig samhällsinvestering som vägar och bredband.
[ Annons ]
– Det är en lika viktig samhällsinvestering som vägar, elnät och bredband, säger Carina Carlman.
Första frågan ställer sig nästan självt.
Vi befinner oss i Visby – designat någon gång på medeltiden. Ändå flödar kreativiteten. Har man inte redan knäckt den koden?
– Man har delvis knäckt den koden, och de koder som är knäckta ser vi att består över tid. De platserna genererar ett värde. Men vi har sedan dess gått bort oss – gjort platser som inte fungerar, som driver ohälsa och slit och släng. Det handlar om att komma tillbaka till det mänskliga värdet, den kognitiva kapaciteten, i en tid av AI-utmaningar och resursbrist, säger Carina Carlman.
Hon pekar på att de i morse höll ett seminarium som de kallade en Brain Capital Walk genom Visby.
– Staden byggdes långt innan tanken om industrialisering formats. Vi åker fortfarande hit för att ses, för att mötas och för att bygga relationer. Det är precis det som är kärnan, säger Carina Carlman.
– I en tid där AI alltmer hanterar rutinmässiga uppgifter blir den mänskliga förmågan till kreativitet, relationer, omdöme och innovation ännu viktigare. Vi behöver tänka om, definiera om och designa om – för en attraktiv och motståndskraftig vardag. I och mellan husen, säger Carina Carlman.
Men spelar den fysiska platsen verkligen någon roll – när allt mer sker med AI i något slags abstrakt moln?
– Det är en jätterelevant fråga. Nobelpriset i ekonomi 2025 handlade om precis det – behavioural economics och kunskapsexternaliteter. Att värde skapas via adaptivt lärande. Att kunskap sprids, delas och utvecklas i möten mellan människor. För att göra det behöver vi mötas. Den fysiska platsen är avgörande, för det verkliga mötet inrymmer fler lager än digitala mötet, säger Carina Carlman.
Kopplingen till ekonomin är viktig och att betrakta kognitiv kapacitet, som en finansiell tillgång – Brain Capital, menar de, där mätbarhet ger möjlighet att visa ekonomiskt värde. Då skapas incitament att investera i välmående och för att vi ska uppnå vår potential.
Vad är er konkreta grej – designar ni miljöer eller är det processen att nå dit?
Mikael Mattsson beskriver hur 1900-talets logik – att göra allt mer bekvämt, mer specialiserat, mer effektivt – paradoxalt nog har gjort oss mer sårbara, både fysiskt och kognitivt.
– Vi har gjort det för enkelt för kroppen, och vi blir sjuka. Vi håller på att bli omsprungna av AI ur ett kognitivt perspektiv. Det är bisarrt att vi har hög utbränning och låg produktivitet samtidigt. Och någonstans handlar det om hur vi har byggt, säger han.
Svexas roll är att ta dataströmmar – om dagsljus, luftkvalitet, grönska, ljud, dygnsrytm – och beräkna vad varje insats faktiskt ger. Inte som checklista, utan som kvantifierad avvägning.
– Om vi ändrar den här delen av stadsbilden, hur mycket bättre blir det? Vad är return on investment? Det kan vi räkna på, säger han.
Det låter som common sense. Varför räcker det inte att bara slänga in lite grönska?
– Vi befinner oss fortfarande i en linjär värderingslogik. Kärnaffären är att optimera kvadratmeter och få så mycket intäkt som möjligt. Men den affärsmodellen börjar plana. Vi har haft flat på hyresintäkter och vakansgrader i sex år. Det handlar om att vara den aktör med det starkaste erbjudandet inför framtiden, säger Carina Carlman.
Oskar Eriksson konkretiserar.
– Hur ser en fastighetsaffär ut idag? Det är kvadratmeter och pris, punkt. Men kan du kvantifiera det och säga: flytta hit så höjer vi er produktivitet med x procent – då börjar det hända grejer.
Hur tar fastighetsägarna emot det här?
– Jag upplever att det är väldigt kloka personer som förstår att behoven förändras. Man har optimerat allt som går inom de befintliga systemen. Det är inte det som är problemet. Men här ser man en möjlighet att addera ett annat lager av värderingslogik, säger Carina Carlman.
Hon lyfter AMF Fastigheter och Marievik i Stockholm som ett konkret case. Ett område i omvandling där Svexaoch Wise Impact nu är kopplade på, med ett fokus på hälsa, cirkularitet och lärande där innovation, kultur och affär vävs samman genom bland annat initiativ med akademi, hantverk och startups.
Finns det risk att det här blir ett premiumsegment – fina miljöer för de redan privilegierade?
– Det finns ett jättestort intresse från olika samhällsaktörer, där vi startat med arbetsplatsen på svenska marknaden, men det är en mycket större frågeställning, säger Carina Carlman.
Mikael Mattsson pekar på att simuleringsverktygen faktiskt demokratiserar processen. Det går numera att modellera vad som händer om man gör en stadsdel på ett visst sätt, innan man bygger.
Och resultatet – blir det i slutändan ett nytt Visby?
– Det är en back to the future-tanke, men Visby är inte så långt ifrån, säger Oskar Eriksson.
– Italienska småstäder med torg, säger Mikael Mattsson. Det är tiotusen år som gav det. Sedan har vi haft hundra år av avvikelse, och människan har inte förändrats på de tiotusen åren. Det finns nog en sanning i hur det såg ut före nittonhundra.
Det är för långt till de – i alla fall nästan – neurodesignade gränderna. Vi letar upp lämplig grönska för en relevant bild.
