Just nu diskuteras Sveriges VA-kris på högsta nivå i Almedalen. Fastighetsägarnas Rikard Silverfur lyfter hur landets vatten- och avloppssystem står inför en omfattande infrastrukturkris – där kostnader och ansvar vältras över på hushåll och företag. Ta gärna del av hela hans dragning och efterföljande diskussion här.
Det krävs ett nationellt grepp för att stoppa skenande taxor, orättvisa fördelningsmodeller och ohållbara regelverk. Skövde är ett tydligt exempel på vart utvecklingen är på väg – och vad som händer när staten sviker sitt ansvar.
Bakom vattenkranen pågår ett ekonomiskt haveri som alltför få vill tala om
Sverige står inför en växande infrastrukturkris. Bakom vattenkranen pågår ett ekonomiskt haveri som alltför få vill tala om. VA-taxor skenar – inte på grund av lyxrenoveringar, utan för att underhåll och investeringar i våra vatten- och avloppssystem har skjutits på framtiden i årtionden. Skövde är ett tydligt exempel på ett system som är på väg att knäckas – och det är hög tid för nationella politiker att agera.
I Skövde höjs VA-taxan med 15 procent under 2025. Det är inte unikt – liknande höjningar sker runt om i landet. Men bakom siffrorna finns ett större, strukturellt problem: dagens finansieringsmodell för VA-systemet är varken hållbar eller rättvis. Den bygger på att alla kostnader, även stora investeringar i nya områden, ska bäras av det lokala taxekollektivet.
I praktiken innebär det att boende och företagare i redan befintliga områden tvingas bekosta utbyggnaden till nya stadsdelar, som exempelvis Mariesjö i Skövde. Om de nya fastigheterna inte ansluts i tid – vilket ofta sker först långt efter att investeringen gjorts – blir det de nuvarande VA-kunderna som betalar notan.
Samtidigt tillåts inte kommunerna amortera på lån med medel från VA-taxan. Det så kallade ”amorteringsförbudet” leder till att skulderna växer och räntekostnaderna skenar – något som i sin tur tvingar fram ännu högre taxor. Det är ett moment 22 som drabbar hushåll, hyresgäster, företag och i förlängningen hela samhällen.
Vi lever i en verklighet där klimatförändringar, cyberhot och säkerhetspolitiska risker kräver robusta, väl underhållna system. Ändå tillåts våra mest grundläggande samhällsfunktioner att förfalla
Det finns ingen buffert, inga fonderade medel, inga verktyg att bygga upp en långsiktig ekonomisk resiliens. Och detta i en tid då beredskapen i infrastrukturen borde vara en nationell angelägenhet. Vi lever i en verklighet där klimatförändringar, cyberhot och säkerhetspolitiska risker kräver robusta, väl underhållna system. Ändå tillåts våra mest grundläggande samhällsfunktioner att förfalla, för att regelverken inte hänger med.
Dessutom saknas ofta förståelse för hur VA-taxan påverkar hyressättningen och fastighetsmarknaden. Hyror pressas upp när VA-avgifter ökar kraftigt, vilket i sin tur drabbar bostadsmarknaden och minskar investeringsviljan i nya projekt.
Det behövs ett nationellt omtag:
• Inför möjlighet att fondera medel inom VA-kollektivet för att kunna möta framtida investeringar.
• Se över amorteringsförbudet – kommuner måste kunna hantera lån på ett långsiktigt och sunt sätt.
• Skapa en rättvis fördelning där nyexploatering inte bekostas av befintliga abonnenter.
• Inför en nationell återhämtningsplan för VA-systemet – vattenförsörjning är en säkerhetsfråga.
Vi kan inte längre skjuta problemen framför oss. Sverige behöver en modern, rättvis och hållbar finansieringsmodell för VA-nätet. Skövde är bara ett exempel på vad som händer när nationen sviker sitt ansvar.
Alma Ohlin, näringspolitiskt ansvarig Fastighetsägarna GFR


