I dag finns inga krav på formell myndighetsgranskning att bygglovsansökningar följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det kan bli dyrt för fastighetsägare om föreskrifterna inte följs och bristerna upptäcks. Arbetsgivare som hyr lokalerna kan bli tvungna att lämna lokalerna och fastighetsägare förbjudas att hyra ut dem.
– Det är viktigt att man vid om– och nybyggnationer av arbetslokaler tar hänsyn till våra föreskrifter. Annars riskerar vi farliga och otillgängliga arbetsmiljöer, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare för Arbetsmiljöverkets föreskrifter om utformning av arbetsplatser.
[ Annons ]
Vi kommer in för sent i processen
Arbetsmiljöverkets föreskrifter kommer i skymundan när bygglovsansökningar granskas för lokaler tänkta som arbetsplatser. Bygglov prövas endast mot plan- och bygglagen och Boverkets byggregler. Arbetsmiljöverket brukar bjudas in i slutet av bygglovsprocessen, till det tekniska samrådet. Men då är beslutet om bygglovet redan fattat.
– Det gör att vi kommer in för sent i processen när alla areor redan är bestämda. Jag skulle helst se att våra föreskrifter kom med på ett tidigt stadium. I Norge, till exempel, tas hänsyn till arbetsmiljölagstiftningen innan bygglov utfärdas, säger Ewa Krynicka Storskog.
Brister upptäcks i samband med Arbetsmiljöverkets inspektioner.
– Men vi har begränsade resurser och hinner långt ifrån med att inspektera alla arbetsplatser. Sannolikt finns här ett mörkertal av brister runt om i landet.
Arbetsmiljöverket kan ställa krav på att bristerna rättas till. Uppfylls inte kraven kan verksamheter förbjudas.
– Vi kan inte ställa krav på en fastighetsägare att de bygger om. Men vi kan förbjuda dem att hyra ut lokaler som inte uppfyller våra föreskrifter för den verksamhet som bedrivs, säger Ewa Krynicka Storskog.
Tre exempel på fastigheter som tvingats byggas om hittar vi i Eskilstuna, Stockholm och Göteborg. I Eskilstuna hade kommunens fastighetsbolag för tre år sedan just byggt nya äldreboenden när Arbetsmiljöverket nåddes av ett larm från arbetsplatsens skyddsombud. Vid inspektioner kom verket fram till att utrymmet på toaletterna var för små.
– Det ska finnas ett arbetsutrymme på minst 0,8 meter för att arbetstagaren ska kunna arbeta på ett säkert sätt, för sin och brukarens skull, säger arbetsmiljöinspektör Jan Henriksson.
Ett förbud lades mot omsorgsverksamhet i de nyligen uppförda fastigheterna, verksamheten stängdes och de boende tvingades att flytta. I april i år var Eskilstuna Kommunfastigheter AB klara med ombyggnaderna och Arbetsmiljöverket hävde förbudet. Enligt bolagets projektchef Camilla Andersson blev kostnaden 13 miljoner kronor för ombyggnaden av 84 lägenheter. Eskilstuna Kommun har i samband med detta upprättat en policy för hur man ska gå till väga vid ny-och ombyggnader inom äldreomsorgen.
Ett godkänt bygglov ger en känsla av att allting är klart
I centrala Stockholm har Arbetsmiljöverket slagit ned på att personalen vid restauranger i restauranghallen K25 inte har något utrymme för att äta och vila som är åtskilt från gästerna. Bolaget K25 AB hyr ut restaurangerna åt fastighetsägaren Vasakronan. Problemen upptäcktes redan i början av 2024 och efter nya inspektioner har Arbetsmiljöverket förbjudit restaurangverksamhet om det inte finns pausutrymmen senast den 31 december i år. Varje restaurang har arbetsmiljöansvaret för sina anställda, men Arbetsmiljöverket har bedömt att även K25AB har ett skyddsansvar. I ett mailsvar till Fastighetstidningen skriver fastighetsägaren Vasakronan att de tittar på olika alternativ för att skapa ett pausutrymme. ”Exakt vilken lösning det blir och vem som står för kostnaderna kan jag inte svara på just nu”, skriver Henriette Johansson, chef för Vasakronans enhet för handel i Stockholm.
I Göteborg har Arbetsmiljöverket krävt åtgärder på en riskfylld skolgård. Staden, som i det här fallet är både arbetsgivare och fastighetsägare, har efter en första inspektion lagt ut en dryg miljon kronor för att undanröja riskerna. Men Arbetsmiljöverket är inte nöjda och har belagt staden med ett vite på 200 000 kronor om säkerheten inte förbättras.
Frågan är hur det kommer sig att byggherrar och fastighetsägare inte alltid tar hänsyn till Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Om det kan bero på ren okunskap, aktivt förbiseende eller att man kanske tror att ett bygglov innebär grönt ljus? Enligt Arbetsmiljöverkets Ewa Krynicka Storskog är det svårt att veta varför de missar.
– Det kan ju bero på att ett godkänt bygglov ger en känsla av att allting är klart. Men det kan ju också vara annat som vi inte känner till.
Åsa Fall, arkitekt vid White Arkitekter, ser som sin uppgift att på ett tidigt stadium föra in arbetsmiljöfrågorna i planering och projektering.
– Som arkitekt är jag nöjd om det är en kunnig byggherre som vet vad lokalerna ska användas till. Men det är ju inte alltid så.
Hon tror att orsakerna till att föreskrifterna inte följs skiftar från fall till fall.
– Det handlar snarare om okunskap eller att man tror att det räcker med att följa bygglovet. Inte att man aktivt förbiser föreskrifterna, säger Åsa Fall.
Ett problem, menar hon, är att det inte alltid går att förutse hur lokalerna kommer att användas.
Det vore bra om bygglovet tog hänsyn till de lagar som gäller
– Man försöker optimera uppdraget för att få det byggt, vilket ofta är kopplat till ekonomi. Någonstans kanske en bedömning görs att åtgärderna räcker, men i slutändan kan det visa sig att de inte gjorde det.
Hon ser det som bekymmersamt att det saknas en formell myndighetsgranskning av arbetsmiljön som det gör inom bygglagstiftningen.
– Det vore bra om bygglovet tog hänsyn till de lagar som gäller, säger Åsa Fall.
Den som upplåter en lokal har ansvar
Enligt Arbetsmiljölagen 7 kap 8§ har den som ska upplåta en lokal för arbete eller personalutrymme ett ansvar att det inte finns missförhållanden i skyddshänseende i lokalen. Beroende på vad det är för typ av arbete som ska ske i lokalen kan den behöva anpassas på olika sätt.
