Karolina Roos, avdelningschef för finans på Stockholm Vatten och Avfall, säger i en intervju med Svt att det inte är en allmän prishöjning; anledningen är att det krävs investeringar för framtiden, samtidigt som kostnaderna ökar även för ett VA-bolag, framför allt elpriserna.
Nils Holgersson-gruppen, som består av representanter från Bostadsrätterna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta, granskar de prisskillnader som finns mellan olika kommuner angående värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning. Där är man bekymrad över den kraftiga höjningen.
[ Annons ]
– Det är en chockhöjning som kommer att drabba väldigt många hushåll. Vi efterfrågar en bättre framförhållning och att sådana här kraftiga hack i priskurvan ska undvikas, säger Mari-Louise Persson, Miljö- och energichef och ordförande i Nils Holgersson.
Rikard Silverfur, utvecklings- och hållbarhetschef på Fastighetsägarna, säger att det inte finns lagstöd, men ej heller förbud, mot att ta in finansiering för reinvestering på VA-taxa. Men de anser att de stora investeringar som behövs i VA-nät inte kan tas rakt av från kund, eftersom kommunal infrastruktur normalt inte finansieras via taxor utan via kommunens budget eller via exploatörer och byggherrar som vill bygga.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) argumenterar i en debattartikel på Altinget att lagstiftningen behöver ändras så att åtgärder för framtida risker, till exempel vid översvämningar, kan finansieras genom VA-avgiften. Detta eftersom ”Dagens lagstiftning tillåter inte kommunen att bekosta de investeringar som krävs för att anpassa för framtida regnmängder.”.
– Det är förvånande att något som SKR klart och tydligt säger att lagstiftning inte medger, vi i detta nu ser ske framför våra ögon. Hur är det möjligt?, frågar sig Rikard Silverfur.
