[ Annons ]

Publicerat 16 juni, 2023

”Kommuner och fastighetsägare måste ha möjlighet samverka”

Flera svenska kommuner halkar efter när det gäller klimatanpassning. En stor anledning till det är bristande möjligheter till samarbete mellan kommuner och fastighetsägare.

Klimatförändringarna gör att vi drabbas av allt fler skyfall och stora regnmängder. Att klimatanpassa städer och fastigheter blir därför extra viktigt. 

IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring genomför därför vart annat år en kartläggning för att ta reda på hur svenska kommuner klarar av arbetet med klimatanpassning.

[ Annons ]

Årets rapport visar att kommunerna över lag presterar ojämnt. Poängen som tilldelas varierar mellan 0 och högsta möjliga poäng, 33. Över hälften av de 194 kommuner som svarat på enkäten når inte upp till hälften av poängen. 53 kommuner har fått under tio poäng i undersökningen, vilket visar att de knappt har påbörjat sitt klimatanpassningsarbete. 

Framför allt är det små kommuner som ligger efter med klimatanpassningsarbetet, vilket troligen är en effekt av små resurser och begränsat med kompetens att driva frågorna.

Undersökningen visar även att den ökningstakt som tidigare generellt setts i klimatanpassningsarbetet tycks ha avstannat.

– Det är oroväckande att klimatanpassningsarbetet bromsar in, tvärtom behöver takten öka. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra kommer hela landet att påverkas av klimatförändringar och alla kommuner behöver sätta in åtgärder, säger Magnus Hennlock på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Det är helt nödvändigt att kommuner och fastighetsägare har möjlighet att samarbeta kring klimatanpassning.säger Staffan Moberg, jurist på branschorganisationen Svensk Försäkring. Foto: Svensk Försäkring.

En annan betydande orsak till bristande klimatanpassning är kommunallagens likställighetsprincip, som säger att kommuner inte får gynna enskilda aktörer. Det innebär att fastighetsägare och kommuner inte ens kan sätta sig ned och diskutera vilka gemensamma åtgärder som skulle behöva tas för att undvika exempelvis översvämningar. 

– Vi har en lagstiftning i dag som försvårar för kommuner att ta sitt fulla ansvar, som man många gånger vill göra. Det här har vi försökt påpeka för lagstiftarna, men det händer ingenting. Det är helt nödvändigt att kommuner och fastighetsägare har möjlighet att samarbeta kring klimatanpassning.säger Staffan Moberg, jurist på branschorganisationen Svensk Försäkring

I dagsläget är det följaktligen bökigt att klimatanpassa fastigheter. Det finns många olika scenarier, och många vet inte riktigt hur de ska gå till väga. Om en enskild fastighetsägare till exempel installerar en backventil för att motverka översvämning på den egna fastigheten, är risken att översvämningen flyttas till fastigheten bredvid. Behov finns av samordning.

– Kommunen får inte heller sätta in backventiler hos fastighetsägare. Det görs visserligen på en del platser, men det strider mot lagstiftningen. Det är märkligt, eftersom det ofta är deras underdimensionerade system som skapar översvämningarna, säger Staffan Moberg.

Runt 60 procent av alla översvämningsskador i fastigheter efter exempelvis skyfall och långvariga regn orsakas av baktryck i stadens VA-system, varpå vattnet tränger in i fastigheten. Men ändå får kommunen inte hjälpa fastighetsägaren som år efter år drabbas av översvämningar av samma anledningar. Och fastighetsägaren själv har små möjligheter att göra något. Följden kan i förlängningen i stället blir att fastigheten inte lever upp till kraven för försäkring.

– Det finns nog fastigheter i dag som inte lever upp till kraven eftersom de i stort sett varje år drabbas av översvämningar. Men än har inget försäkringsbolag vågat vara först ut och neka försäkring för plötslig och oförutsedd skada, säger Staffan Moberg.

Han menar att det först och främst behövs en statlig utredning med uppdraget att se över hur klimatanpassning ska kunna bedrivas mellan kommun och fastighetsägare. Det innebär behov av förändringar i kommunallagen.

– Kommuner och fastighetsägare måste ha möjlighet samverka för att vi ska kunna lösa de här problemen. Likställighetsprincipen säger att kommunen inte får höja värdet på enskilda fastigheter, så kanske kan man komma fram till nån sorts lösning där fastighetsägare och kommunen delar på finansieringen?

Det finns emellertid flera städer som är bra på klimatanpassning. Årets topplacering togs av Norrköping, följd av Boden, Lomma, Kristianstad och Gävle. De kommuner som hamnar i topp i rankingen har en sak gemensamt: de har fattat politiska beslut om att aktivt arbeta med klimatanpassning och har även avsatt resurser för ändamålet. 

– I alla år som vi gjort den här kartläggningen har Norrköping varit en av toppkommunerna. Att de i år är bäst i Sverige beror på att de prioriterat frågan politiskt och styrt mot långsiktiga gemensamma klimatmål, säger Staffan Moberg.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]