Sverige ökar mest i Europa

Aldrig i modern tid har Sveriges befolkning ökat i så snabb takt och vi är nu landet som växer mest i Europa. I 25 av landets kommuner är prognosen en befolkningsökning med över tio procent de närmaste åtta åren.

Annons:


Man kan hitta enstaka år med liknande utveckling, men att som nu ha flera år av snabb befolkningsökning är unikt, säger Peter Stein, vd och analytiker på Stein Brothers som för Fastighetstidningens räkning tagit fram uppgifterna. Att 14 av de 25 kommuner som växer mest finns inom Stockholms län är inte så förvånande. Urbaniseringstrenden när stor blir större är en utveckling som pågår i alla länder och där är Sverige på intet sätt unikt. Storstäderna växer på bekostnad av en glesare landsbygd.

Att döma av prognoserna är det dock inte de centrala delarna av städerna som sväller mest. Det finns geografiska hinder och dessutom mark som börjar bli allt för dyr att exploatera. Närliggande orter som Sundbyberg och Solna utanför Stockholm och Staffanstorp några kilometer från Malmö är exempel på orter som får en kraftig tillväxt. Men varför sticker lilla Sverige upp som en av Europas storväxare? Peter Stein pekar på tre avgörande faktorer.

1. Fler barn föds. Cirka 120 000 nya svenskar ser dagens ljus varje år, det högsta födelsetalet sedan 1960-talet. Varje kvinna föder i snitt 1,92 barn, för invandrande kvinnor är snittet 2,24 barn per kvinna.
– Vi ser två sammanfallande orsaker just nu. Den liberala an­höriginvandringen och tryggheten som ett medborgarskap leder till gör att dessa familjer vågar skaffa barn. Dessutom börjar nu babyboomsbarnen födda åren 1989–1993 att få sina första barn, säger Peter Stein.

2. Vi lever längre. Under en tioårscykel har livslängden ökat med ett år för kvinnor och något under ett år för män.

3. Nettoinvandringen ökar. 100 000 personer som invandrar till Sverige och med en utvandring runt 50 000 ger ett nettoöverskott på 50 000 personer. Under åren 2005–2015 är prognosen att en miljon människor invandrar till Sverige. Redan idag är 15 procent av befolkningen invandrare. I Europa är det vid sidan av Sverige, Turkiet, Irland, Storbritannien, Island och Norge som sticker ut som snabba befolkningsväxare.
– Man kan konstatera att det är två anglosaxiska och tre nordiska länder. Den gemensamma nämnaren är att det är länder med öppna gränser och det finns en kulturell acceptans för att kvinnor kan vara yrkesverksamma och mammor samtidigt. I andra länder som Italien och Spanien måste kvinnor välja, och då väljer de ofta bort barnen, konstaterar Peter Stein.

Stort fokus har riktats mot att vi får en äldre befolkning, men Peter Stein ser även att gruppen 0–15 år fram till 2020 faktiskt ökar lika mycket som de över 65 år. Det varierar förstås kraftigt mellan olika regioner.
– Som kommunpolitiker och fastighetsägare måste den demografiska analysen ske på kommunnivå. Är det fler förskolor, skolor och kommersiella ytor som behövs? Eller mer äldreboende? Det kan skifta från område till område.

I Stockholms län är det framför allt områden som Täby och Haninge som får en ökande befolkning över 80 år.  I övriga Sverige sticker Umeå och Kungsbacka ut som åldrande kommuner vilket förstås ställer krav på infrastrukturen.

På orter som Sundbyberg, Nacka och Solna ökar antalet yrkesarbetande mer än övriga grupper vilket ökar efterfrågan på annan service. För fastighetsbranschen är en växande befolkning med efterfrågan på

Peter Stein.

bostäder, arbetsplatser och handelsytor oftast ett angenämt problem. Men investerare har sällan ett så långsiktigt perspektiv menar Mikael Söderlundh, analyschef på Pangea Properties.
– Fonder och institutionella placerare har kanske ett investerarperspektiv på max tio år och då blir demografiska förändringar som först visar sig i nästa generation inte så intressanta. Det är mest bolag som sysslar med bostäder och samhällsfastigheter som fokuserar på demografin.

Kopplingen att fler yrkesarbetande också behöver större kontorsytor är inte heller så given menar Mikael Söderlundh.
– Den marknaden har en viss elasticitet numera. Företagen krymper snabbt sina ytor för att anpassa sig till konjunkturerna. Vi ser också en trend med flexibla kontor och medarbetare som inte nödvändigtvis måste arbeta från kontoret.

Inte heller sambandet mellan fler människor och fler bostäder är helt givet.
– Trots en massiv inflyttning till Stockholm och brist på bostäder så sugs människor upp i staden på olika sätt, säger Mikael Söderlundh.

En förklaring är compact living och att familjer tränger ihop sig allt mer. Nu är normen 0,55 personer per rumsenhet eller omräknat två personer i en tvårummare med kök.
Men det är förstås inget mot trångboddheten i Stockholm i början av 1900-talet då ett rum med kokvrå var bostad för en hel familj.

Klicka på kartan för att se hela Sverige.

 

Annons: