Kraftiga prisskillnader – här är bygglovet billigast

Kostnaden för att söka bygglov skiljer sig stort mellan landets olika kommuner – som mest cirka 165 000 kronor. Här är de billigaste och dyraste kommunerna att söka bygglov i.

Annons:

Annons:

Annons:

En ny rapport från Näringslivets regelnämnd, NNR, visar att bygglovskostnaden skiljer mer än 165 000 kronor mellan den billigaste och dyraste kommunen. Nu varnar NNR för att de kraftiga variationerna i tid och pengar inte är konkurrensneutralt och påverkar både expansion och nyetablering av företag.

Den kommunala hanteringen av bygglovshandläggning ska vara kostnadsneutral. Kartläggningen visar en generell skillnad på kostnaderna i stora respektive små kommuner vilket till viss del kan förklaras av olika lönenivåer i storstad respektive glesbygd. Genomsnittskostnaden för beslut i bygglovsärende i landets 50 största kommuner är 33 191 kronor. För landets 50 minsta kommuner är samma siffra 22 220 kronor. Men att skillnaderna mellan den billigaste och dyraste kommunen uppgår till mer än 165 000 kronor när planavgiften räknas in är i nämndens ögon svårt att motivera.

– Skillnaderna är omotiverat stora. Vi har svårt att se att avgifterna står i paritet med motprestationen i de kommuner där man tar ut höga avgifter, säger Andrea Femrell, vd för NNR, till Dagens Industri.

Det är inte bara totalkostnaden för bygglovsprocessen som skiljer sig stort mellan kommunerna. Även handläggningstiden varierar kraftigt mellan 2 och 12 veckor. Dessutom saknar många kommuner en övre tidsgräns för hur långt ett ärende får ta att handlägga.

Där tidsgränsen finns är den i genomsnitt 70 dagar, men endast 11 kommuner betalar ut kompensation till byggherrar för överskridna tidsgränser. NNR rekommenderar nu fler kommuner att både sätta en maximal gräns för hur lång tid ett ärende får ta, och beräknar själva att tre veckor bör vara en rimlig maxtid för kommunen att fatta beslut.

”Fler kommuner behöver börja arbeta med detta styrinstrument för att få bättre kontroll på sin servicegrad. NNR menar dock att garantiernas fulla potential som signal till både företagare och tjänstemän i kommunen inte kan uppnås utan en konkret påföljd”, skriver nämnden i sin rapport.

Just nu är byggtakten i Sverige på en nära jämförbar nivå med rekordåren i mitten av 1970-talet, ändå har de flesta kommuner endast en eller två heltidstjänster som bygglovshandläggare. Det är inte tillräckligt, menar NNR och skriver;

”Kommunerna behöver gemensamt hitta sätt att göra yrket som kommunal handläggare mer attraktivt samt verka för att utbildningsmöjligheterna motsvarar behoven.