”Vi behöver bygga våra fastigheter så att de blir mötesplatser”

Förändringens vindar blåser kring studentbostäderna utformning. Många är positiva till regelförslagen, men kritiska röster hörs också. Studentbostadsföretagens vd Stina Olén tar båda sidorna på allvar, men menar att en lagändring är vägen framåt.

När Boverket presenterade sina förslag på lättnader i reglerna kring byggandet av studentbostäder kom det in över 100 remissvar.

De flesta kommuner, samt bygg- och fastighetsbranschen var positiva, medan Hyresgästföreningen samt många funktionsnedsättnings- och delaktighetsförbund var emot.

Regeringen gillade dock vad de läste och gick vidare med en lagrådsremiss, som nu utmynnat i en proposition.

Den största förändringen är undantag från kraven på tillgänglighet. Det ska räcka med att 20 procent av studentbostäderna ska uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Lagändringen öppnar också för fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.

Stina Olén

• Titel:  VD
• Ålder: 40 år
• Karriär: Kommer närmast från Västsvenska handelskammaren där hon var biträdande näringspolitisk chef och ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor.
• Bor: I Sävedalen utanför Göteborg
• Intressen: En social person som trivs med en full kalender av umgänge med vänner och familj. Kreativ och pysslig, spelar tvärflöjt i en orkester och älskar att resa och upptäcka nya platser.
• Familj: Man och tre barn

Stina Olén, vd för Studentbostadsföretagen var tidigt ute och lovordade ändringarna. Hon menar att det fanns och finns en väldigt bred opinion för att göra förändringarna.

Den spontana tanken hos båda var att det här var oproblematiskt och i helt rätt riktning

– Det märktes till exempel när bostadsministern presenterade nyheten. Då gick SVT ut på Albano och frågade några studenter på måfå. Den spontana tanken hos båda som intervjuades var att det här var oproblematiskt och i helt rätt riktning, säger Stina Olén.

Hon är också medveten om att det finns kritik från vissa läger, organiserat från framför allt funktionsrättsrörelsen och studentrörelsen.

Och även från arkitekthåll. Inte minst i en debattartikel på Altinget, där Maria Xie, ordförande Sveriges Arkitekter studenterna, Titus Fridell, ordförande Saco studentråd och Tobias Olsson, förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter befarade att vissa studentbostäder skulle bli “klaustrofobiskt små skrubbar”.

– Det är klart att det blir på ett visst sätt på debattsidorna. Sen rent politiskt så finns det ju också olika syn på om man ska ha universell tillgänglighet. Det gör det ju absolut.

Men angående uttalandet om klaustrofobiska små skrubbar så är det motsatsen till det som medlemmarna vill bygga, enligt Stina Olén.

– Vi ser inte alls den risken. De nya reglerna ger en efterlängtad flexibilitet både i termer av att utnyttja byggrätt till max, och kunna skapa bra bostäder även i lite svårare lägen i husen. Men också generellt att få in fler bostäder i samma projekt. Om vi kan bygga bostäderna något smalare så kan vi enligt våra beräkningar få in ganska många fler.

Man måste helt enkelt lägga kvadratmeterna på rätt saker för studenterna, menar hon.

– Det är mycket som ska få plats på en liten yta i studentbostäder. Då behöver vi lägga kvadratmeter på det som skapar kvalitet, som kök och umgängesyta, inte hall och badrum. Hyran är en mycket viktig faktor för studenter och den korrelerar ju med bostadsstorlek, så därför måste vi ytoptimera.

Det finns också tydligt behov att ställa om en del av det äldre beståndet av korridorer till egna lägenheter.

– För vår bransch är konverteringsfrågan viktig – både i termer av att bygga om lokaler till studentbostäder och i termer av att bygga om studentbostäder av en viss typ till en mer efterfrågad typ av studentbostad.

Så de som kritiserar de nya reglerna är ett fåtal men högljudda röster enligt dig.

– Ja, någonstans är det ju så tycker jag. Sedan branschorganisationen startade så har det varit en av de viktiga frågorna för våra medlemmar. Och när man pratar om detta på djupet så tycker många att det är en ganska ologisk reglering som vi har i dag.

Tillgänglighet är en oerhört viktig grundpelare i samhället

Hon erkänner dock att det inte är helt lätta avvägningar.

– Tillgänglighet är en otroligt viktig grundpelare i samhället. Att alla ska ha lika möjligheter till högre utbildning. Men vi är helt övertygade om att vi kan säkerställa att det här faller väl ut. Liksom att vi kommer fortsätta bygga tillgängliga bostäder, så att alla oavsett funktionsnedsättning kan besöka vänner, gå på fest och så vidare.

Vilket leder in oss på frågan om framtidens boende. Vad efterfrågas i dag? Vad vill studenterna ha? Vill man ha det som redan finns? Eller finns det tankar på något annat och i så fall vad?

– Tittar man på just studentbostäder så lockar möjligheterna att kunna bygga lite mer varierat än vad vi gör idag. Att utveckla planlösningar för ännu mer trivsamma och yteffektiva bostäder och gemensamma faciliteter. Men det handlar inte bara om att bygga nytt. Vi måste ta hand om och utveckla de fastigheter vi redan har.

Fakta Studentbostadsföretagen

• Grundat: 2001
• Verksamhet: Branschorganisation för alla landets studentbostadsaktörer. Samlar såväl privata som kommunala bostadsbolag, stiftelser och universitet, som tillsammans representerar mer än 85 procent av landets studentbostäder.
• Antal medlemmar: 65
• Antal anställda: 4

Trenden i dag är att många studenter väljer bort korridorsboende. Man vill bo i egen lägenhet eller åtminstone egen bostad. Även om den bostaden då bara är 16–20 kvadratmeter stor.

Därför tror Stina Olén att det kommer bli allt viktigare att kompensera med genomtänkta, gemensamma ytor.

– Då blir det en bättre boendekvalitet – du får ditt eget boende, men också tillgång till gemensamma ytor. Det är nåt som efterfrågas av studenterna, men också behövs.

Här lyfter hon fram den ökade psykiska ohälsan bland unga och studenter.

– Där är ensamhet en viktig orsak. Vi behöver bygga våra fastigheter så att de blir mötesplatser och främja gemenskap mellan de som bor där

När du säger mötesplatser, hur tänker du då?

– Ja, det kan ju se lite olika ut. Vi ser till exempel att det finns ett intresse för sociala ytor som är bokningsbara, studierum eller festlokaler eller liknande, men det är svårt att få ihop kalkylerna som det ser ut idag. Vi får bättre förutsättningar med lättade byggkrav, men här behöver även hyressättningen utvecklas för att främja sådana satsningar.

Mötet mellan studenterna är en stor del av studentlivet

– Om man flyttar till studentbostad så kommer man ofta en bit ifrån och vill etablera sig och få nya nätverk. Bor man då litet så är det inte lika lätt att bjuda hem alla kompisar såklart. Då är det ju superattraktivt att hänga med sina kompisar på en plats i anslutning till sin bostad. Mötet mellan studenterna är en stor del av studentlivet.

En annan utmaning är bilden av bostadsmarknaden och att den påverkar ungas val av studier. Att själva boendet styr ens utbildning, snarare än vad man är intresserad av.

Hur ser du på det dilemmat?

– Vi har siffror på att en av fyra unga väljer bort ett lärosäte på grund av bostadssituationen. Värre är det för dem som har dålig familjeekonomi. Lägger man på ett socioekonomiskt filter är det en av tre väljer bort lärosätet. Det är alarmerande och verkligen ett samhällsbekymmer.

Samtidigt är det en oro som kan vara delvis obefogad också. På vissa orter så finns det bättre tillgång till bostäder än vad man vet som student, säger hon.

– Där har vi en utmaning i att nå ut till studenterna med det utbud som finns och visa en mer rättvisande bild av marknadsläget så vi inte i onödan skrämmer bort studenter från att plugga.

En annan aspekt är att många studenter prioriterar trygghet. Det kan vara ett korridorsboende eller ett område som har dåligt rykte, ja då väljer man bort det trots en lägre hyra.

– Vi har ett samarbete med Ungdomsbarometern och då ser man att unga lägger stor vikt vid tryggheten när man väljer studier, jobb och sådana saker. Det är mer komplext var man faktiskt väljer att hamna.

Men om man enbart tittar på hyresnivån så är nyproduktion som inte fått investeringsstöd uppe och tangerar vad studenter har råd med.

– Och det är en utmaning. Framför allt är det ju det som gör att det inte heller byggs nu. Det är svårt att få ihop kalkylerna för projekt och ändå kunna hålla rimliga hyror. Och i vår bransch är studiemedlet riktlinjen. Du ska kunna leva på ditt studiemedel. Som det är nu så är det väldigt svårt att bygga med den ekonomiska utveckling som har varit.

Tror du att det kommer byggas mer om man tack vare nya reglerna kan utnyttja ytan bättre?

– Ja, det är en viktig del i det. Vi kan få bättre kalkyler i projekten och få in fler bostäder på samma yta. Men det kommer ju behöva göras mer i den här frågan, som hur man ska finansiera studentbostäderna, till exempel med förmånliga lån? Kan man enklare konvertera befintliga fastigheter till studentbostäder? Det är ju onödigt dyrt och krångligt idag. Det finns helt klart fler politiska stenar att vända på för att få en bättre studentbostadsmarknad.

Det är också allt mindre efterfrågan på kontor idag. Kanske kontor kan omvandlas till studentbostäder, funderar hon.

Studentbostäder kan komma i så många olika format

– Generellt är studentbostäder väldigt tacksamma då de kan komma i så många olika format. Och det kan ju verkligen göra att man använder en byggnad till fullo. I synnerhet nu då om vi kan få avsteg från tillgänglighetskrav.

Generellt har det blivit lättare att få studentbostad nu än för några år sedan, vilket delvis beror på att det har byggts mycket bostäder på många orter. Och det är ju i grunden positivt, menar Stina Olén.

– Och nu har det blivit en dipp på vissa orter eftersom studenter inte flyttar hemifrån i samma utsträckning. Dels för att det blivit vanligare att plugga på distans, men också att många helt enkelt väljer att bo kvar hemma. Och det gör ju att trycket på bostäder lättar lite ytterligare.

Problem kan dock uppstå om man inte lyckas parera svängningarna över året. Efterfrågan är väldigt stor på höstterminsstarten, men sen varierar det mycket över året. Då finns det en risk att kostnaden blir så stor att bostadsföretag väljer att övergå till andra typer av bostäder.

– Det är en aktuell fråga på de orter som dippar. Vi ser också att det händer till viss del. Men jag upplever också att våra medlemmar är väldigt långsiktiga. Man vet att så fort man tar bort en bostad från studentmarknaden så blir det aldrig mer en studentbostad.

Stina Oléns åsikt är att politiken behöver bevaka frågan om utvecklingen av distansutbildningar. Hon tycker det är bra att distansutbildning tillgängliggör studier för fler, men om ingen bevakar effekterna på övergripande plan så kan det snabbt utarma vissa högskoleorter.

– Vi ser på flera orter att studenterna försvinner mer och mer, och det ger effekter på lokala näringslivet, arbetsmarknaden och trygghetsfaktorerna lokalt i städer. Den tillväxteffekt man hade av att högskolan byggdes ut, den är på tillbakagång på vissa håll.

– Dessutom vet vi att det är svårt att hålla kvalitet på distansutbildning, att genomströmningen är lägre och så vidare. Då behöver politik och myndigheter bevaka detta.

Hon är också personligen lite orolig över en generation som har bott hemma och pluggat i gymnasiet under pandemin. För dem är det minsta motståndets lag att fortsätta plugga hemma och göra allting hemma.

– Jag tror att det är nyttigt för många att ta sig till studentlivet och träffa nya människor, börja bo själva, bli vuxna så att säga. Så det är många aspekter som inte är rent bostadspolitiska, utan som påverkar andra delar.

Studenter lämnar tillbaka sina bostäder tidigare på terminen, eftersom det är så mycket distansmoment att man lika gärna kan plugga hemma.

Men menar du att det skulle vara färre distansutbildningar? Om de både ger sämre resultat och att folk stannar hemma i större utsträckning?

– Det är inte min sak att värdera, men jag tycker att någon behöver bevaka det. Jag försöker lyfta det med utbildningspolitiken. Kanske ska man tillsätta en utredning som kartlägger effekten av distansutbyggnaden? Från våra medlemmar får vi höra att studenter lämnar tillbaka sina bostäder tidigare på terminen, eftersom det är så mycket distansmoment även i de vanliga utbildningarna, att man lika gärna kan plugga hemma.

För Stina Oléns egen del handlade studentåren varken om att bygga en karriär eller plugga tryggt hemma på distans.

– Jag hade jobbat några år och rest lite och tänkte sen att ”nej nu ska jag börja plugga något jag är nyfiken på”. Så jag började plugga internationella relationer, helt utifrån intresset, men ändå ganska oreflekterat.

Men efter ett tag kände hon att det var dags att försöka få ihop en kandidatexamen. Sagt och gjort, och av bara farten byggde hon på med en magisterexamen.

– Jag gillade verkligen att studera, det var otroligt roligt. Så när jag började med det här jobbet hade jag väldigt lätt att relatera till vikten av högre utbildning och vad det gör med en människa. Både när det gäller möjligheten att förkovra sig och lära sig mer om hur världen fungerar och hänger ihop, och bygga på sin kompetens.

– Men också i det sociala; hur viktigt studentlivet kan vara, vad det kan ge för erfarenheter och vilka möjligheter som det öppnar upp. Sen hände det förstås också många roliga saker. Det var en speciell tid som gjorde många avtryck.

När det gällde hennes egen bostadssituation under studieåren bodde hon i andra hand i både i Göteborg och i Växjö.

– Perioderna i Växjö är min enda erfarenhet av att bo i studentbostad. Men sen har jag varit runt i studentkorridorer på fester och sovit på soffor och så där, skrattar hon.

Stina Olén har själv tre barn, men de är inte i studentåldern på många år än. Däremot har hon en systerdotter som har gett sig ut i studentlivet och bor i en andrahandsbostad.

Och så är jag mycket ute och missionerar om att man ska ställa sig i bostadskö tidigt

– Det är roligt att få lite inblick i studentlivet på det sättet igen. Och så är jag mycket ute och missionerar om att man ska ställa sig i bostadskö tidigt. Om man tar det steget tidigare så har man mycket godare chans att få en bostad.

Är du ute mycket i studentkretsar för att stämma av temperaturen?

– Nej, men vi gör en hel del analyser och undersöker trender i vad studenterna efterfrågar. Annars är min främsta källa just medlemsföretagen som träffar studenterna varje dag. Jag tycker att det är en otroligt viktig och rolig del av mitt jobb att vara ute hos våra medlemmar och se fastigheterna och prata med dem som jobbar i verksamheterna.

Även innan Stina Olén fick vd-posten jobbade hon med politiskt påverkansarbete, då som biträdande näringspolitisk chef på Västsvenska handelskammaren, särskilt inriktad på kompetensförsörjningsfrågor.

– Det finns vissa likheter mellan de jobben, där jag hade mycket av hantverket i opinionsbildningen med mig in i den här rollen. Men jag har också haft nytta av att det är en medlemsorganisation. Det är väldigt givande att man känner att man gör allt för medlemmarna och att det finns ett högre syfte, en samhällsnytta. Viktiga samhällsfrågor är lätt att brinna för och något som driver mig.

Stina Olén tillägger också att medlemsföretagen inte ser varandra som konkurrenter utan man bidrar till att stärka varandra med ett konkret utbyte av erfarenheter. Omsorgen om studenterna är en viktig drivkraft.

– Det är en otroligt fin kultur inom Studentbostadsföretagen som jag ärvde när jag kom in, och någonting som vi har jobbat på att upprätthålla. Det är jättegeneröst nätverk där mycket av lärandet kommer från de egna medlemmarna som hela tiden driver på utvecklingen i branschen.