Efter pandemin väntas besökarna återvända till Gamla stan och andra svenska stadskärnor. Foto: Shutterstock
Publicerat 8 juni, 2021

Så ska stadskärnorna lyfta efter pandemin

Kulturen blir avgörande för stadskärnan i framtiden – och en tillgänglig stad kan bota ensamhet.  Det är ett par av slutsatserna i rapporten ”Stadsliv med människan i centrum”, från Fastighetsägarna och HUI Research.  

Hemarbete och naturupplevelser i stället för shopping slog hårt mot stadskärnorna under pandemin. I takt med att restriktionerna lättar och livet i stadskärnorna börjar om finns nu drivkrafter för att se över strategierna för stadens framtid.

– Den nya situationen skiljer sig från hur det var före pandemin. Beteenden har förändrats och nu behöver vi se till människors behov och anpassa stadsmiljön efter det. Ett exempel kan vara att arbeta fram en stadslivspolicy istället för en handelspolicy. Tänk kreativt och nytt när det gäller affärsmodeller och våga testa, säger Anna Wiking, näringspolitisk chef Fastighetsägarna Syd.

[ Annons ]

Rapporten ”Stadsliv med människan i centrum”, har tagits av fram av Fastighetsägarna och HUI Research inför omstarten av samhället. Den är en del av Cityindex, som är en kartläggning av omsättningsutvecklingen för de kommersiella verksamheterna i Sveriges stadskärnor.  Rapporten baseras på intervjuer med forskare och andra experter, såväl som data som illustrerar stadskärnornas förutsättningar.  

Utgångspunkten är fem områden med stor relevans för en framgångsrik stadskärna; den hållbara staden, staden som botemedel till ensamhet, levande grönområden, framtidens urbana kontor, samt kultur och platsidentitet.

Fjolårets sommar, då smittspridningen var lägre, återgick många svenskar till att besöka stadskärnorna. Det ger en hint om att svenskarna kommer att återvända till stadskärnan i takt med att vaccinationer genomförs och smittspridningen minskar.

– Småstäder och medelstora städer får generellt ett ökat antal besökare under sommaren. I sommar när många väljer att semestra i Sverige kan det vara extra viktigt att fokusera på kulturutbudet, eftersom det är en så viktig del av stadens identitet vilket lockar besökare, säger Emma Hernell vice VD HUI Research.

Kulturens betydelse tar stor plats rapporten. Ökat distansarbete och förändrade konsumtionsmönster kan komma att bidra till stora förändringar i stadskärnorna. När vi jobbar allt mer hemifrån och handlar mer på nätet kan mötesplatser i form av ett rikt och lockande kulturutbud vara en viktig del av det som drar människor tillbaka till städerna. I rapporten påpekar Jonas Alwall, lektor i internationell migration och etniska relationer vid Malmö Universitet, vikten av att inte bara uppleva kultur i staden utan även att utöva den där.

– Med kulturen som avgörande dragplåster kommer stadskärnan i framtiden att gå från en plats där vi måste vara, till en plats där vi vill vara, menar han.

Även riksarkitekt Helena Bjarnegård betonar kulturens roll för städernas omstart efter pandemin och slår ett särskilt slag för vad hon kallar för ”oprogrammerade” platser som går att fylla med olika typer av innehåll, t ex ytor där det kan arrangeras allt ifrån matmarknader till konstutställningar och tangodans.

Ensamhet är ett annat ämne i rapporten, där vikten av att utforma städer där både yngre och äldre kan träffas poängteras.  Under pandemin har den sociala isoleringen ökat för många till följd av restriktionerna och studier visar att både yngre personer, under 25 år,  och äldre, över 80 år, har känts sig ensamma under pandemin. Ensamhetsforskaren Lena Dahlberg poängterar i rapporten vikten av ”åldersvänliga” städer där olika generationer kan mötas.

Lina Zackrisson, grundare av Ensamhetsrevolutionen, som hjälper fastighetsägare att öka känslan av sammanhang och gemenskap för nyinflyttade, menar i rapporten att det finns stor potential för fastighetsägare att bidra till sociala ytor för minskad ensamhet, särskilt i perifera områden. Grönytor och parker som utformas för att möta både de allra yngsta såväl som de allra äldstas behov möjliggör möten mellan generationer som får alla åldrar att känna sig sedda och viktiga.

– Det finns en outnyttjad potential i våra fastigheter, såväl bland bostäder som kommersiella lokaler. Fastighetsägare har en otrolig möjlighet att visa vägen och skapa platser och system som uppmuntrar till gemenskap. Pandemin kan fungera som en ögonöppnare och skapa momentum i att det behövs sociala kitt, både i staden och i våra mer perifera områden, poängterar Lina Zackrisson i rapporten.

Hon menar att det krävs en helhetssyn, allt ifrån att se till att det finns inbjudande neutrala ytor där man kan lära känna sina grannar, till att det är tryggt att röra sig från sin bostad till och från kollektivtrafiken.

Här finns hela rapporten, som förutom kultur och platsidentitet och staden som botemedel till ensamhet även behandlar den hållbara staden, levande grönområden och framtidens urbana kontor: https://via.tt.se/data/attachments/00501/aa91a68f-c582-4efb-9593-023638bf9256.pdf

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]