I ett svenskt perspektiv, där sällan bostadsfrågor blir en valfråga, kan det tyckas märkligt att bostadsbrist och billigare bostäder seglade upp som en av de viktigare valfrågorna i valet i Nederländerna.
Det nya partiet Socialliberala Demokraterna 66 (D66) fick 26 mandat och är tillsammans med ytterhögerpartiet PVV, där Geert Wilders är partiledare, de två största efter valet. Men där Wilders gick tillbaka med 11 mandat gick D66 fram med hela 17 mandat. Nu tycks det som att Rob Jetten kommer få uppdraget att bilda regering.
[ Annons ]
Det är rätt många som höjer på ögonbrynen att den unga och homosexuella partiledaren Rob Jetten fått ett sådant stort förtroende av väljarna. Han har i sin kampanj med välformulerade budskap och stor reklambudget inte bara talat om klassiska liberala ämnen som klimatförändringar och utbildning, utan även adresserat mer kontroversiella frågor som invandring och bostadskris. På så sätt har han enligt analytiker lockat vissa väljare som tidigare hade lutat åt högerpartierna.
Han har bevisligen nått ut till de som känner att landet går fel väg i de senaste åren av politik som präglats mycket av invandring- och migrationsfrågor, ofta i en hätsk stämning.
”Så länge människor känner att deras liv står stilla eftersom de inte gör några framsteg, kommer det oundvikligen att underblåsa känslor av oro och missnöje i samhället, och i ett sådant klimat är det alltid lätt att utnyttja den oron.” sade Rob Jetten i valdebatten. Och han har tryckt på byggandet av fler tillgängliga (affordable) bostäder vilket är helt i linje med en rörelse som väckt sig allt starkare i Europa och som nu även adresseras av EU.
[ Annons ]
I Nederländerna, det mest tättbefolkade landet i Europa, råder det en akut brist på omkring 400 000 bostäder, och nästan varje region är drabbad. Men medan alla partier är överens om att det behövs fler hem, råder skilda meningar om hur – och var – det ska ske. Geert Wilders vill minska på invandringen och inte låta flyktingar få tillgång till billigare sociala bostäder som är en stor del av hyresmarknaden i städerna.
För liberalen Rob Jetten har fokus legat på att skapa fler bostäder och då framför allt billigare bostäder. Att hyra en trerumslägenhet i Amsterdam kostar ( på den rent privata marknaden) mellan 2000 och 5000 euro i månaden.
”Alla grisar i det här landet har tak över huvudet, men studenter och förstagångsköpare hittar inte ens en städskrubb”, sa D66-ledaren Rob Jetten nyligen i en debatt. Ett uttalande som fick stor spridning på sociala medier.
En av de mer högtflygande planerna som partiet presenterat är att i en bukt utanför Amsterdam bygga en ny stad med 60 000 bostäder för cirka 126 000 människor, med grönområden och vattenrekreationsområden.
Kan man då dra några slutsatser av det som hänt i Nederländerna till Sverige? Att bostadsfrågan även här kan påverka nästa val?
Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna är tveksam.
– Kanske tänker många inom bostadssektorn inte på det så, men bostadsfrågan tar redan stort utrymme i den påbörjade valrörelsen. Socialdemokraternas integrationsprogram och Tidöpartiernas högljudda kritik om ”tvångsblandning” handlar ytterst om hur vi bor och våra möjligheter att påverka det. Tacksam kulturkrigsfråga, men inget som avgör valet.
Om det ska uppstå en situation som den i Nederländerna tror Martin Lindvall att vi först ska ha hamnat i ett stort strukturellt problem som skakar om rejält, till exempel en finansiell kris som skakar om hela marknaden.
– Bostadspolitiken präglas av flera långsiktiga strukturproblem. När proppen går och det inte går att lappa och laga längre, vilket vi ägnar oss åt nu, kan det utlösa effekter som träffar även den breda medelklassen. Sånt ger effekt i val, det såg vi till exempel med fastighetskatten i 2006 års val, säger Martin Lindvall.
