Det är ett nytt rekord som knappast någon firar. Under 2025 genomförde Kronofogden totalt 3 330 vräkningar. Drygt nio procent fler än under 2024. Och under en så kort tidsperiod som fem år har vräkningarna ökat med nästan 60 procent.
Vanligaste orsaken är att hyran inte betalas.
[ Annons ]
– Efter flera tuffa år med ökade levnadskostnader och små ekonomiska marginaler har fler hushåll fått det svårare att klara sina fasta utgifter. Vi vet att många prioriterar hyran in i det sista när ekonomin är pressad, men trots det får man det inte att gå ihop, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden i ett pressmeddelande.
Det varierar geografiskt. I Västerås och Umeå minskade antalet vräkningar något, medan de ökade i bland annat Stockholm, Malmö och Eskilstuna.
I Kronofogdens statistik konstateras att barn förekom i 447 vräkningsärenden förra året. Sammantaget berördes 824 barn, varav 433 barn var skrivna på adressen där vräkningen genomfördes. 391 barn var inte skrivna på adressen, men hade en förälder som vräktes.
Under 2025 kom det in 7 907 ansökningar om att få Kronofogdens hjälp att genomföra en vräkning. Av dessa återkallades 58 procent. En siffra som har varit relativt konstant de senaste tre åren. Även om det inte går att se någon tydlig trend menar Reza Baars, chef för Kronofogdens förebyggande verksamhet, att det är viktiga siffror som visar att det inte alltid måste sluta med att någon blir vräkt.
Från Kronofogden lyfter man att det på flera håll görs stora insatser för att förebygga. Framför allt handlar det om tidiga kontakter redan vid första uteblivna betalningen. I många fall leder det till att man i stället för en vräkning kan komma överens om en avbetalningsplan. Det öppnar också möjligheter att utnyttja kommunens budget- och skuldrådgivning och att, i de fall det krävs, erbjuda tidiga stödinsatser vid exempelvis psykisk ohälsa eller missbruk.
I en rapport alldeles i början av året från Sveriges Allmännytta var budskapet att även om en stor andel bostadsbolag arbetar vräkningsförebyggande så går det inte att vända utvecklingen om inte större samhälleliga insatser görs.
Intervjuad i Fastighetstidningen vände sig Åsa Schelin, expert inom bostadssociala frågor på Sveriges Allmännytta, mot vad hon anser vara en alltför förenklad debatt, där det inte sällan hörs åsikter som att det helt enkelt borde vara förbjudet att vräka i fall där barn är inblandade.
– Det skulle vara helt fel väg att helt lägga ansvaret på bostadsföretagen. Det blir ju som att säga att man faktiskt inte behöver betala sin hyra. Det blir en väldigt märklig signal till alla andra hyresgäster som betalar sin hyra. Och skjuter man över de kostnader det faktiskt skulle innebära landar det i slutändan på de andra hyresgästerna, sa Åsa Schelin.
Det är nödvändigt att skyndsamt titta på lösningar som vänder utvecklingen.
Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna, är inne på samma spår.
– Vi har redan tidigare beskrivit skuldsättningen hos Kronofogden som en tickande bomb och den färska avhysningsstatistiken antyder att effekterna börjar få genomslag. En förlorad bostad är det yttersta av utanförskap och det är nödvändigt att skyndsamt titta på lösningar som vänder utvecklingen, säger Martin Lindvall.
Han anser att det behöver skjutas till resurser, såväl som att utveckla rutiner, i det vräkningsförebyggande arbetet som sker i kommunerna.
– Jag brukar lyfta värdet av ömsesidighet i detta. Även om ansvaret faller på kommunen finns det ett värde för fastighetsägare att ha en upparbetad relation med socialtjänsten och rutiner för att lösa problem som uppkommer, säger Martin Lindvall.
Från Hyresgästföreningen hörs inte krav på ett rent förbud mot barnvräkningar, men man vills se en skärpt lagstiftning i form av obligatoriskt förebyggande arbete för att stoppa barnvräkningarna.
– I dag ser vi hur hyresnämnder och domstolar nästan alltid går på hyresvärdens linje i vräkningsärenden, även när barn berörs. När rättssystemet inte skyddar barn måste lagarna skärpas och det förebyggande arbetet bli bindande. Barns rätt till ett hem kan inte avgöras av frivillighet eller rutinmässiga domar till hyresvärdens fördel, säger Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder.
Det är som sagt få nyheter, mer än att statistiken blir allt svartare. Så inte heller krav på att ett reformerat bostadsbidrag.
– Uppräkningen av maxbeloppen från den 1 januari var en nödvändig, men långt ifrån tillräcklig, reform. Utan indexering faller nivåerna snabbt efter igen och stöden träffar fortfarande en för snäv målgrupp, säger Martin Lindvall.
