Rent formellt har Josefin Kaldo titeln tillförordnad förvaltningschef på Samhällsbyggnadsförvaltningen Trollhättans stad. Men hon ser fram mot att snart återinträda i rollen som planchef. I den rollen kan man säga att hon lyckats. Det är första gången Trollhättan mäts i Ledtidsindex, och då kliver man in på förstaplaceringen i storleksklassen medelstora kommuner. Trollhättan lyckas även bli den totala indexvinnaren i hela mätningen oavsett storleksklass.
Vi hörs ett par dagar innan resultatet offentliggörs.
[ Annons ]
I hela landet råder byggkris. Hur ser det ut om du tittar ut genom fönstret? (Frågan förutsätter alltså att förvaltningskontoret har exceptionell utsikt över Trollhättan.
– Man kan väl säga att vi fått en väldigt god planberedskap för bostäder. Det är trots allt hårt tryck på nya bostäder Trollhättan. Men just nu är det många som inte vågar börja bygga och det har stått still länge. I nuläget är det i stort sett bara de kommunala bolagen som står för byggnationen och ska dra i gång några olika projekt.
Men sen har vi ju ett gigantiskt projekt med ny slussled genom Trollhättan. Något som inte har byggts i Sverige på 100 år, så det genererar en del arbete
[ Annons ]
Är ni sysslolösa på kontoret alltså?
– Nej, på bygglovskontoret har vi visserligen fått skala ner några tjänster. Men på plankontoret har vi ökat med ytterligare resurser. Vi har gått från bostadsplaner drivna till stor del av externa exploatörer, till att mer och mer arbeta med detaljplaner för omställning. Vi har, liksom många andra kommuner, utmaningar med allt färre barn och unga. Vi kommer i allt högre grad behöva ställa om exempelvis förskolor till bostäder eller andra verksamheter. Men sen har vi ju ett gigantiskt projekt med ny slussled genom Trollhättan. Något som inte har byggts i Sverige på 100 år, så det genererar en del arbete.
Du säger att ni har hög planberedskap. I rapporten från Ledtidsindex menar man att byggbarheten på många håll ofta är överskattad. Alltså att många detaljplaner inte är genomförbara när man går från teori till praktik. Är det något du känner igen?
– Jag skulle inte säga att det är stämmer in på Trollhättan. Vi har cirka 2800 bostäder i planer som är max fem till sex år gamla. Så det är ganska nya planer som bör kunna hänga med när marknaden vänder. Så, ja, de är genomförbara, även om inte exakt just nu.
Ni är nya i Ledtidsindex och kliver direkt in på förstaplats. Ren tur att man mäter just nu, eller har ni alltid varit så bra?
– Jag har jobbat som planchef drygt sex år och under den tiden så har jag nog egentligen inte reflekterat över att vi skulle vara särskilt snabba. Däremot har vi arbetat mycket med kvalitet och utveckling, framför allt hur vi ska kunna få in politikens hållbarhetsambitioner i planeringen utan att det blir för betungande för planprocessen. Sen har vårt fantastiska bygglovskontor för andra året i rad kammat hem första platsen, för kommuner med över 40 000 invånare, i Insiktsmätningen som mäter nöjd kundindex för bland annat bygglovshantering. Så där vet vi redan att vi ligger riktigt bra till.
Vi månar också genom hela resan om att ha en god dialog med våra exploatörer
Så fokus har egentligen inte legat på att kapa tider?
– Nej, det är egentligen mer en följdeffekt av utvecklingsarbetet, även om vi såklart vill vara effektiva. Men mycket ligger nog i att ha engagerade, lösningsfokuserade och kompetenta medarbetare, vilket vi verkligen har i Trollhättan! Vi får inte fastna och bara jobba på vår egen kammare. I stället jobbar vi i projektform redan från planbesked där alla berörda kompetenser inom organisationen kommer med från början och bidrar. Vi månar också genom hela resan om att ha en god dialog med våra exploatörer.
Att få in hållbarhetsfrågorna tidigt – gör det att ni slipper lägga massa tid på överklagandeprocesser i ett senare skede?
– Delvis. Men framför allt handlar det om att kunna sätta förväntningarna tillsammans. Genom att vara tydliga med vad vi förväntar oss av en exploatör – som vilken typ av bostadsområde vi vill skapa utöver att bara möjliggöra för boende, vad projektet kan tillföra som i dag saknas i området och mycket kring hållbarhet – så sätter vi redan från start en ambitionsnivå. Annars blir det ju lätt att kommunen höjer ambitionsnivån under projektets gång och det är ju aldrig behagligt för en exploatör.
Men för många kommuner är överklaganden ett stort problem.
– Jo, fast det är nog faktiskt inte alltid kopplat till hur kommunens planarbete bedrivs, även om det såklart har stor betydelse hur man möter kommuninvånarna. Jag kan jämföra med de mindre kustkommuner där jag jobbat tidigare. Där finns till exempel fler starka riksintressen som begränsar och många deltidsboende som absolut inte vill se någon förändring kring sina sommarhus. Där har man en helt annan grundproblematik. I ljuset av det får jag nog säga att Trollhättan är en ganska ”snäll” kommun att arbeta i.
Nu sitter vi ofta på var sitt håll och uppfinner hjulet för exempelvis hur vi ska jobba med hållbarhet
Bostadsminister Andreas Carlson har lagt stor tyngd på regelförenklingar och nyss utlovade han den största reformen av bygglovsreglerna på över 15 år. Hur stor roll kommer det att spela enligt dig?
– Jag tror att det är positivt att man ger folk större valmöjligheter, så att man inte alltid behöver söka bygglov för något som ganska uppenbart går att lösa. Det sparar resurser som kan läggas på sådant som ger mer tillbaka till stadens invånare. Sen kan det ju finnas fallgropar. Det gäller att folk gör rätt från början, annars kan det komma att bli dyrt i efterhand.
Har du några andra önskemål från politiken?
– Ja, att få till regeländringar som innebär att vi skulle kunna slippa göra om detaljplaner där man tydligt ser att även andra användningar än det planen tillåter är lämpligt. Idag kräver det en ganska omständlig process som tar tid från annat som ger mer nytta. Men vad jag tror framför allt vore bra är att få hjälp till bättre samordningen mellan kommunerna i vårt utvecklingsarbete. Nu sitter vi ofta på var sitt håll och uppfinner hjulet för exempelvis hur vi ska jobba med hållbarhet.
Ett problem som tas upp är ”kön innan kön”. Att nya planer i ställs i kö innan resurser tillsätts och arbetet påbörjas. Hur ser det ut i Trollhättan?
– Jag har förstått att det är ett problem på sina håll. Hos oss kan det väl ibland uppstå ett halvårs- till max ett års väntetid. Men då är vi alltid tydliga med varför och hur länge man får vänta. Men jag har faktiskt lite svårt att förstå varför det blir ett så stort problem på viss håll. Vår verksamhet är ju intäktsfinansierad. Om vi har hårt tryck får vi ju också större intäkter vilket möjliggör att vi kan anställa fler personer.
Men är det så enkelt att hitta kompetens?
– Vi är en mellanstor kommun nära storstad vilket öppnar för möjligheter att rekrytera kompetenta medarbetare om vi också är öppna för att tillåta distansarbete till viss del. Fån att ha varit 5 personer har vi på sex år gått till att vara 13 anställda, och snart 14. Och under den tid jag varit med är det bara en som slutat. Så det handlar nog mycket om att som kommun se till att en attraktiv arbetsgivare.
En viktig framgångsfaktor är samarbete och förtroende mellan politiker och tjänstemän
Vi ska inte problematisera utmaningarna för mycket, ni är ju trots allt vinnare. Något tips du vill dela med dig av i stället?
– Ja, en viktig framgångsfaktor är samarbete och förtroende mellan politiker och tjänstemän. Det gör att processen blir förutsägbar för exploatören. Det är väldigt ovanligt att det i Trollhättan svänger 180 grader mitt under ett arbete med en detaljplan.
Annars har det ju svängt snabbt i vissa kommuner där man exempelvis kommit med krav på att det ska byggas i gammal stil.
– Det har inte varit aktuellt här. Däremot har man från politikens sida, från båda blocken, velat få till mer flexibla detaljplaner. Där tror jag att det finns ytterligare förbättringar att göra framöver.
Hur då?
– Vi behöver tänka till och inte bara möjliggöra för det som exploatören efterfrågar, utan planera för en längre tidshorisont och fråga oss vilka andra användningar som kan vara möjliga. Då står sig detaljplanen garanterat bättre över tid.
