På uppdrag av Victoriahem har Ramboll Management Consulting och Infostat gjort en bred analys för att se i vilken grad fastighetsbolagets sociala satsningar gett utdelning i utsatta område som Rosengård och Herrgården i Malmö. Metoderna är att ha en aktiv samverkan med andra lokala aktörer och stark lokal närvaro med värdar som ofta själva bor i området. Och även som rapporten skriver: ”Att ha en genomtänkt uthyrningspolicy som över tid påverkar områdets socioekonomiska sammansättning”.
Grunden till denna strategi lades redan 2013 av Greg Dingzian, grundaren av Victoria Park (sedemera Victoriahem när bolaget slogs ihop med Hembla). När Fastighetstidningen då intervjuade honom var han tydlig med att det krävdes sociala insatser för att få bukt med miljonprogrammens dåliga rykte.
[ Annons ]
”95 procent av alla som bor här vill leva ett bra liv i trygghet. Det gäller att få bort dem som inte passar in här. Och då krävs det insatser av alla; polis, sociala myndigheter och förstås fastighetsägare”, sa han då.
Jorunn Rådberg, hållbarhetsutvecklare hos Victoriahem, säger att det är av stor vikt att deras hyresgäster har arbeten.
– Vi försöker se till att fler som bor i våra fastigheter också har jobb och dels gör vi det med att anställa miljövärdar, dels att ställa krav på att de som flyttar in ska ha en bra försörjning. Vi gör bedömningar från fall till fall och beroende på områdets förutsättningar, de som hyr ska ha en viss inkomst i förhållande till hyran, säger Jorunn Rådberg.
Redan 2013 började Vicoria Park att anställa personal, ofta yngre män, som kunde hålla reda på fastigheterna och som kunde tala ”ortens språk”. Numera kallas initiativet för Miljövärdsprogrammet, och man erbjuder tidsbegränsade anställningar till personer som står långt från arbetsmarknaden. Närmare 300 personer har deltagit i miljövärdsprogrammet sedan 2013. Mellan 40-50 personer är sysselsatta under ett år.
I Rambolls analys för åren 2018–2022 var det drygt hälften av deltagarna som efter detta program gick vidare till arbete eller studier. Man beräknar där den samhällsekonomisk nyttan till mer än 28 miljoner kronor per år, främst tack vare minskade utbetalningar av försörjningsstöd.
Ramboll menar även att staten gör en vinst, trots att anställningarna är subventionerade via Nystartsjobb. Skatteintäkter från löner samt minskade utgifter för arbetslöshetsersättning och bostadsbidrag väger upp kostnaden för subventionerna.
Nu finns där en brasklapp. Analysen utgår från att dessa värdar skulle varit fortsatt arbetslösa. Det är förstås inte givet och analytikerna skriver också att man kan ha såväl överskattat som underskattat programmets effekter.
– Vi har räknat restriktivt och inkluderar endast de samhällsekonomiska effekter som vi kan mäta under programperioden plus det första året efter. Eftersom programmet syftar till varaktiga förbättringar på arbetsmarknaden kan de långsiktiga effekterna vara större, säger Aina Rundgren, affärsområdeschef social hållbarhet på Ramboll Management Consulting.
