Varför är du här?
– Jag är här för Heimstaden och under Bostadspolitik.se har vi anordnat en hel dag med seminarier och igår Super Tuesday, en kväll med dueller där ungdomsförbund diskuterade bostadsfrågan.
Vad har varit mest intressant?
– Det har varit många intressanta samtal och det är svårt att plocka ut något som viktigare än något annat. Men roligast var nog just Super Tuesday utifrån att det fanns ett stort engagemang och att de unga personer som debatterade var så pålästa. Att bostadsfrågan, som ofta är komplex och svår, lockade till sig så mycket folk var oerhört kul.
Så det finns hopp för bostadspolitiken?
– Exakt! Det var ljuset i tunneln.
Annars då, de seminarier ni anordnade med politiker – några nya idéer där?
– Min känsla har genomgående varit att branschen tydligt vill ta ett större ansvar för utvecklingen, särskilt när det gäller svåra frågor som social hållbarhet, bostadslöshet, hur vi ska renovera hållbart och bygga det som människor har råd att efterfråga. Men om branschen är framåtblickande och sökande efter konstruktiva lösningar, så är politiken passiv. Det har varit det mest slående under Almedalsveckan. Inga nya besked alls.
Du deltog på seminarier kring social bostadspolitik, kom det fram något nytt?
– Nej, kanske inga nya lösningar. Men det är tydligt hur allt fler i branschen har börjat engagera sig i frågan. Det är också allt fler som trycker på att det måste fram en aktiv bostadspolitik. Och då menar jag att politiken måste inse att någon form av social housing behövs. Vi har en växande nyfattigdom i Sverige, därför måste vi hitta lösningar riktade mot de som har det allra tuffast. Men där tycker jag att politiken blivit än mer passiv.
Det närmaste en konkret lösning var väl handlaget mellan Emma Berginger (MP) (pratar om att utreda lösningar liknande den finska Y-stiftelsen) och Jakob Olofsgard (L) (som lanserat Liberalernas lösning kallad behovsbostäder) på eran scen?
– Jo, och det var väl bra. Men det kommer att krävas oerhört mycket mer av politiken.
Vad har det pratats om utanför seminarierna?
– Den ena snackisen har varit just kring social bostadspolitik, det andra är det som sker kring samhällsfastigheter med en allt tydligare diskussion kring om det offentliga verkligen ska sälja sina fastigheter till det privata.
Vad tar du med dig hem?
– En känsla av att det blivit alltmer uppenbart att vi måste bidra till politikutvecklingen i dessa svåra frågor. Det är tydligt att fastighetssektorn är stor på Almedalens debattaréna, men frågan är om vi med alla arrangemang inte konkurrerar ut varandra. Med många seminarier samtidigt blir det ofta lite publik på varje arrangemang. Kanske vore det klokt att samla ihop oss och nå en bredare publik.


