Under tisdagen blev den första hyresöverenskommelsen för i år mellan Hyresgästföreningen och ett större fastighetsbolag klar. Det är Balder som kommit överens med Hyresgästföreningen om en höjning på i genomsnitt 3,25 procent.
Överenskommelsen berör cirka 3000 lägenheter i tolv kommuner i Stockholm. Lägenheter med kallhyra samt de högsta hyrorna får lägre procentuella hyreshöjningar, medan de med lägre hyror får högre.
[ Annons ]
I en kommentar till Dagens Industri säger Eva Jonasson, presskommunikatör på Balder, att man är nöjda med överenskommelsen givet det omvärldsläge som råder. Men Fastighetsägarnas chefsekonom Tomas Ernhagen anser att den överenskomna hyreshöjningen är för låg givet fastighetsbolagens ökande räntekostnader, fjärrvärmepriser och andra snabbt ökande förvaltningskostnader. Balder är dock inte medlemmar i Fastighetsägarna och står därför utanför den trepartsöverenskommelse som Fastighetsägarna förhandlat fram tillsammans med Hyresgästföreningen och Sveriges allmännytta.
Vad som dock sticker ut i överenskommelsen mellan Balder och Hyresgästföreningen är det tillfälliga kristillägg på 110 kronor i månaden som kommer att gälla under högst 12 månader. Det ska betalas av samtliga hyresgäster, undantaget de som bor i nyproduktion. Det betyder alltså att för merparten av hyresgästerna drabbas av en betydligt större hyreshöjning än 3,25 procent, om än tillfällig.
– Kristillägget är en speciell konstruktion, men det behövs just kreativa lösningar i det här läget, säger Sanna Kolk, förhandlare Hyresgästföreningen region Stockholm.
Kristillägget är en speciell konstruktion, men det behövs just kreativa lösningar i det här läget,
När Hyresgästföreningen i rapporten De privata fastighetsföretagens ekonomi analyserade kostnadsutvecklingen för drygt 30 privata fastighetsägare, bland annat Balder, drog organisationen slutsatsen att trots inflationen, ökade taxor och ökade priser på byggmaterial så har de privata fastighetsägarna lyckats öka sina marginaler. Det har framförts kritik att jämförelser görs av bolag med olika redovisningsmetoder, att beräkningar gjorts utan räntekostnader – men budskapet från Hyresgästföreningen har likväl varit att fastighetsägare inte behöver ytterligare kompensation.
Men så alltså inte i Balders fall. Varför?
– Detta är såklart inte en överenskommelse där vi fick bestämma helt själva. Då hade det såklart sett helt annorlunda ut och inte alls så höga nivåer. Kristillägget tillkom i en speciell situation med kostnadsökningar som drabbar alla. I och med att vi stod så långt ifrån varandra blev det en ändå en rimlig kompromiss. Det viktiga var att det inte ska påverka hyrorna för all framtid, säger Sanna Kolk.
Men det är väl ganska troligt kostnaderna ligger kvar på höga nivåer, men att ökningstakten minskar eller upphör. Vad händer om kostnaderna inte faller när tillägget försvinner?
– Det är en spekulation det kan lika väl gå åt andra hållet. Men bortsett från det så är det i avtalet med Balder tydligt att det handlar om max tolv månader, och en utvärdering av tillägget ska också göras efter sex månader, säger Sanna Kolk.
Ser du en risk att kristillägget permanentas i en sådan här förhandlingsmodell? Även det spekulativt, men säg att man anser att det är en kris av ungefär halv magnitud jämfört mot nuvarande, blir det då ett tillägg på 55 kronor?
– Så kan det bli, även om vi utgår från att den situation vi befinner oss i nu är unik. Det är en övervägning vi såklart har gjort. Det blir en helt ny förhandling som jag inte vill föregripa. Men vi är redo för tuffa förhandlingar.
Tomas Ernhagen anser att den modell som Hyresgästföreningen och Balder nu enats kring riskerar att bli svajig. Han föredrar trepartsmodellen där kortsiktiga svängningar hanteras automatiskt med hjälp av flerårssnitt. Även om Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen just nu fortfarande står långt från varandra, så anser han att det i längden är en bättre fungerande modell.
Sanna Kolk håller inte helt med. Dels menar hon att ett tillfälligt kristillägg kan rymmas i trepartsmodellen. Dels köper hon inte Fastighetsägarnas tolkning av trepartsmodellen där man gör en viktning av de olika parametrarna för att komma fram till ett resultat.
Om det ska gå att höja hyrorna den 1 januari så behöver man komma överens ganska så snart. Just nu ser det dock inte ut som att det kommer att gå.
