På ett personligt plan har Therese Rattik, partner på fastighetsbolaget Areim, länge varit engagerad i hemlöshetsfrågan. I dryga tio år har hon bland annat volontärarbetat för Stockholms Stadsmission. I mötet med den sociala hemlösheten där, fick hon upp ögonen för den mindre synliga och successivt ökande strukturella hemlösheten.
– Någonstans runt finanskrisen, då barnfamiljer liksom i dag drabbades hårt av lågkonjunkturen, började jag skissa på en idé om hur fastighetsbolag borde kunna ge en del av sina lägenheter till en behovsprövad kö som vänder sig till strukturellt hemlösa, berättar Therese Rattik.
[ Annons ]
Hon är noga med att skilja på de olika begreppen. Det eftersom det redan finns modeller som vänder sig till de som hamnat i hemlöshet på grund av exempelvis missbruk eller psykisk ohälsa. Där ställer också ofta kommunen och fastighetsägare upp med sociala boenden.
Men Therese Rattik talar alltså om den växande grupp som inte kvalificerar sig för denna hjälp, men som saknar både pengar och kötid för att kunna efterfråga en hyreslägenhet. Under 2024 berördes 711 barn av vräkningar i Sverige, något som uppmärksammas i den nu aktuella hemlöshetsrapporten från Sveriges Stadsmissioner.
Det jag hoppas på är att få till en behovsprövad kö under Stockholm bostadsförmedlingsflagg
[ Annons ]
Lösningar finns. Exempelvis förmedlar Stockholms Stadsmission lägenheter via Bobyrån. Men Therese Rattik hoppas hitta en långsiktig lösning i större skala.
Hon har pratat med flera representanter för andra fastighetsbolag och möjliga finansiärer och menar att det finns ett påtagligt, och konkret, intresse att bidra till att hitta lösningar på den nu accelererande strukturella hemlösheten.
– Ett stort problem är att det i dag inte finns någon behovsprövad kö som fastighetsbolagen kan använda sig av.
Therese Rattik menar att förmedlingen inte bör ske i egen regi för att uppfattas som legitim.
– Det jag hoppas på är att få till en behovsprövad kö under Stockholm bostadsförmedlingsflagg så att bostadsbolag enkelt ska kunna förmedla kanske sju till tio procent av sina lägenheter till strukturellt hemlösa, säger hon.
Hon hoppas nu att Stockholms styrande politiker ska ta bollen och formulera det som ett uppdrag till bostadsförmedlingen. Fullt möjligt sedan regeringen förtydligat att kommunala bostadsförmedlingar ska kunna använda sig av förturer och reservationer i betydligt högre utsträckning än vad de gör i dag.
Vi pratar om människor med arbete och en ordnad tillvaro där livet drabbar dem under en tid
Therese Rattik hoppas att bland annat Stockholms Stadsmissions Bobyrå ska kunna bidra med kunskap, men menar att en uppskalad version bör ske i kommunal regi för att skapa legitimitet.
Hon menar att erfarenheten visar att man som bostadsbolag löper mycket liten risk att inte få in hyra.
– Vi pratar om människor med arbete och en ordnad tillvaro där livet drabbar dem under en tid. Det kan drabba oss alla.
För att skapa extra trygghet hoppas hon också kunna skapa en försäkringslösning som täcker eventuellt utebliven hyra.
