Det är en hel del elkunder som får konstatera att det nya året inleds med kraftigt höjda avgifter. Ellevio och Vattenfall hör till de största elnätsägarna i Sverige (E.on är störst). Ellevios har meddelat att man höjer sina elnäts avgifter med cirka tio procent, den fasta avgiften höjs med åtta och den rörliga med tolv procent. Vattenfalls något högre – 14 procent eller cirka 130 kronor per månad för en eluppvärmd villa och 35 kronor för en lägenhet, enligt bolagets egen information.
I vanlig ordning hänvisas till stora investeringar i elnäten. Just som bolagen gjort ett flertal gånger. De senaste tio åren har höjningarna legat långt över inflationen. I år steg elnätsavgiften i snitt med 10,6 procent, enligt Nils Holgersson-gruppen en sammanslutning av bostadsorganisationer som mäter olika boendekostnader). De högsta höjningarna sedan man började mäta 1996.
[ Annons ]
Nils Holgersson-gruppens ordförande Rikard Silverfur, även chef utveckling och hållbarhet Fastighetsägarna Sverige, har tröttnat.
– Elnätsavgifterna fortsätter uppåt, och det är ett direkt resultat av en erkänt felaktig nuvarande modell och ett naivt, blåögt förslag från en maktlös myndighet om en ny. När elnätsbolagen nu blåser upp sina tillgångar är det bara ett tecken på hur lätt dagens reglering kan manipuleras.
Rikard Silverfur syftar alltså på Energimarknadsinspektionen (EI) som har i uppdrag att sätta ramarna för hur mycket det ska vara möjligt att höja elnätspriserna. Eftersom det handlar om så kallade naturliga monopolmarknader ska myndigheten fungera som en återhållande kraft i balans mot de behov som finns att finansiera en utbyggnad av elnäten.
Men det är en reglering där man från EI:s sida gång på gång konstaterat att regleringen tenderar att kantra över mot elbolagens favör. EI har flera gånger förlorat i domstol mot nätbolagen med följd att priserna stuckit i väg ytterligare. I våras föreslog myndigheten en ny modell för elnätsreglering. Elnätsavgifterna ska framåt baseras på elnätsbolagens faktiska kostnader, i stället för den kapacitetsbevarande modell som hittills använts. När den lanserades uttryckte dock Tommy Johansson, chef för avdelningen Energisystem på EI, en varning för att man som kund inte ska ha alltför stor förväntan på lägre avgifter.
För att EI:s förslag ska kunna bli verklighet krävs ändringar i ellagen och tillhörande förordning. Regeringen har aviserat en proposition till hösten. Rikard Silverfur understryker vikten av att lagstiftningsarbetet sker skyndsamt, samtidigt som han är lätt skeptisk.
– I den situation som råder får EI inte ännu en gång öppna dörren för strategiskt beteende. Övergången till en ny modell för kommande period måste ske metodkonsistent och utan kompromisser. Allt annat riskerar att permanenta överkompensationen, och kunderna kommer återigen stå som förlorare, säger Rikard Silverfur.
Den kraftiga höjningen av Vattenfalls elnätsavgift fick senare under torsdagen ett politiskt efterspel. Vattenfalls ledning tillsammans med Energimarknadsinspektionen och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har kallats till riksdagens näringsutskott.
– Någonstans går en gräns, säger Vänsterpartiets Birger Lahti, energipolitisk talesperson för Vänsterpartiet till TT, och anser att det statliga bolaget nu måste förklara sig.
