Energimarknadsinspektionen (EI) höjer intäktsramarna för elnätsbolagen under 2024–2027. Hur stora höjningarna faktiskt blir kan variera då det är upp till de enskilda nätföretagen hur de använder sin intäktsram.
– Våra beslut innebär generellt sett att elnätsföretagens utrymme för att ta ut elnätsavgifter ökar. En del av ökningen av intäktsramarna förklaras av ett högre ränteläge och att komponenterna som används i elnätsverksamheten har ökat i pris. Men vi anser också att nuvarande reglering överkompenserar nätföretagen i förhållande till deras faktiska kostnader och ser därför ett behov av att utveckla metoden för hur elnätsföretagens intäktsramar beräknas framöver, säger Tommy Johansson, avdelningschef på EI.
[ Annons ]
Att myndigheten själva konstaterar att nuvarande modell överkompenserar nätföretagen, sett till de faktiska kostnaderna för de åtgärder som behövs, får Fastighetsägarna att reagera.
– Förhoppningen om rimligare kostnader för elnätet skjuts nu på framtiden. Det är uppenbart att det krävs ändringar av hur intäktsramarna ska beräknas när till och med EI själva konstaterar att systemet leder till en överkompensation för elnätsbolagen, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.
Elnätsföretagen planerar att göra investeringar för cirka 30 miljarder kronor per år under perioden 2024 – 2027. Intäktsramarna är betydligt högre – totalt cirka 326 miljarder kronor (i 2022 års prisnivå), vilket är en ökning med ungefär 100 miljarder kronor jämfört med perioden 2020 – 2023.
[ Annons ]
Den stora ökningen beror främst på ett högre ränteläge än tidigare. Dessutom har den marknadsvärdering av nätföretagens anläggningar som görs utifrån historiska investeringar ökat.
Nuvarande reglering, den så kallade kapacitetsbevarande principen, innebär att värderingen av elnätet baseras på vad det skulle kosta att idag bygga nytt nät.
– Vilken metod som används för att beräkna intäktsramarna är avgörande för utvecklingen av elnätsavgifterna. För att få en rimligare kostnadsutveckling vill vi se en övergång till den så kallade förmögenhetsbevarandeprincipen. Det skulle samtidigt ge elnätsbolagen garantier för kostnadstäckning, säger Rikard Silverfur.
Det senare skulle innebära att värderingen av elnätet i stället baseras på de faktiska kostnaderna.
– Regeringen måste därför ge Energimarknadsinspektionen större inflytande över elnätsregleringens utformning. Färdiga förslag finns redan i en utredning som lades fram förra året, säger Rikard Silverfur.
EI:s försök att ändra värderingsmodell har försenats av domstolsprocesser där elnätsbolagen överklagat intäktsramarna.
