Sju av tio unga, 72 procent, bor i en kommun som har brist på bostäder för unga. Det är en tydlig minskning jämfört med början av 20-talet då motsvarande siffra uppgick till 85 procent. Det enligt en ny kartläggning från LF Fastighetsförmedling.
Nu har bostadsbristen inte enbart minskat för unga. Trenden sedan 2017 är att färre kommuner bedömer underskott och fler kommuner bedömer överskott på bostäder för varje år.
– Att bostadsbristen för unga minskar är positivt, men vi ser även att försäljningen av små bostadsrätter minskar. Det tyder på att många unga fortfarande har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, säger Marcus Svanberg, VD på LF Fastighetsförmedling.
Störst är bostadsbristen för unga i närheten av Stockholm. Där lever 99 procent av alla unga i en kommun med brist på bostäder för just unga. Endast två kommuner i Stor-Stockholm, Nynäshamn och Nykvarn, uppger att det råder balans på bostadsmarknaden.
– Den här tiden på året ser vi vanligtvis ett stort intresse för små lägenheter. Samtidigt har högre räntor, hårda amorteringskrav och det osäkra ekonomiska läget slagit hårt mot unga och förstagångsköpare som har svårt att köpa egen bostad, säger Marcus Svanberg.
Ett skäl till att efterfrågan på små enrumslägenheter minskat är säkerligen också demografiska förändringar. Barnafödandet i Sverige började minska från 1993 och de barnkullar som i dag är 20-25 år gamla är inte lika stora som de tidigare.
Statistik från Svensk Mäklarstatistik visar att priserna på enrumslägenheter i princip legat still de senaste månaderna samtidigt som priserna för de större lägenheterna ökat för varje månad.

