300 000 bostäder står ”tomma”

I rapporten med det långa namnet ”Bostadskrisen handlar om incitament och hinder för insiders och outsiders – men troligen inte om brist på bostäder”, tar artikelförfattarna ett grepp om det man anser vara ett grundfel i bostadspolitiken mantra att allt går att lösa med att bygga nya bostäder.

– Det finns inga belägg för en generell bostadsbrist i Sverige. Däremot lider många grupper av brist på tillgång till rätt bostäder som är tillgängliga, prisvärda och fördelade efter behov. Det är alltså inte antalet bostäder som är problemet, utan hur de fördelas och används, säger Bo Söderberg, forskningsledare och huvudförfattare till rapporten.

[ Annons ]

Något som han tidigare belyst och som vi skrev om i Fastighetstidningen för över två år sedan. är statistik som visar att cirka tio procent av hyresrätterna och nio procent av bostadsrätterna står ”tomma” eller för att vara mer exakt, andelen lägenheter i beståndet som saknad folkbokförd person.

Får man in hyran så bryr de sig inte nämnvärt om att kolla om de är bebodda eller inte

– Exakt varför det är så vet vi inte, den typen av statistik finns inte och vår bild är att fastighetsägare inte heller vet det. Får man in hyran så bryr de sig inte nämnvärt om att kolla om de är bebodda eller inte, säger Bo Söderberg.

[ Annons ]

Med stor sannolikhet är en del av lägenheterna övernattningslägenheter, det kan vara kontor eller att de hyrts ut i andra hand där den boende inte skriver sig. En förstahandshyresgäst som hyr ut svart riskerar att bli av med kontrakt om det uppdagas. Hos vissa bostadsrättsföreningar är man också strikta med att ge tillstånd till andrahandsuthyrning.

Men om det ändå bor någon i lägenheten så kan väl inte den användas till att lösa bostadsbristen?

– Jo, så är det. Men det vi vill peka på är att det inte ska vara fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar uppgift att bedriva social bostadspolitik, säger Bo Söderberg.

När forskarna tittade på nyttjandegraden i hyresbostäder (hur många som är skrivna i en bostad) fann man att där hyran är låg är graden av underutnyttjande hög och vice versa. Ensamma personer kan alltså bo rätt stort så länge hyran inte för hög.

Den faktiska bostadsbristen har minskat sedan 1990

Några andra slutsatser som rapporten drar:

• Bostadsproduktionen har i stort sett följt hushållsutvecklingen, och den faktiska bostadsbristen har minskat sedan 1990, trots att Boverkets enkäter ofta visar på omfattande brist.
• Många unga vuxna bor kvar hos föräldrarna längre än önskat, särskilt i storstäder och glesbygd. Studien visar dock att detta mönster inte har ökat över tid, och att tillgången på hyreslägenheter är avgörande för unga vuxnas möjligheter att flytta hemifrån, medan bostadspriser har mindre betydelse.
• Hyresreglering i Stockholm visar att subventionerade bruksvärdeshyror gör att hushåll i genomsnitt bor 16 procent större än de skulle gjort vid marknadshyra. Detta gynnar inte främst de med störst behov, och innebär att färre hushåll får plats på hyresmarknaden – uppskattningsvis hade 15 procent fler kunnat bo i området om marknadshyra tillämpats.

Rapporten är ett forskningsprojekt finansierat av LF:s Forskningsstiftelse

Cirka 10 procent av hyresrätterna och 9 procent av bostadsrätterna i Sverige har ingen person folkbokförd. Det är inte på grund av vakanser.
Källa är SCB, vakansgrad 2021 och andel bostäder som saknar folkbokförda 2023.