[ Annons ]

Enligt Nima Assadi kan priserna som beställaren betalar för exempelvis VVS-produkter skilja sig enormt mycket.
Publicerat 15 januari, 2024

Hans verktyg stoppar fusket

Enligt Nima Assadi, som utvecklat verktyget Cost Check, har inget av de projekt eller delar inom förvaltning som granskats varit utan fel.

”Ett geggigt och insyltat rabattsystem”

Mycket talar för att detta fortfarande är en giltig beskrivning av de dolda bonussystem som, trots massiv kritik, präglar prissättningen på byggmarknaden. Citatet ovan kommer från Karl Sundholm, projektchef på Castellum, i den granskning som Fastighetstidningen gjorde för snart två år sedan.

[ Annons ]

Även om Konkurrensverket röt ifrån redan i rapporten Konkurrensen i byggmaterialindustrin från 2021, så har ganska lite hänt. Konkurrensverket menade att det ofta outtalade rabattsystemet leder till ineffektivitet, högre kostnader och försämrad konkurrens. Under förra året pågick ett revideringsarbete inom Byggandets Kontraktskommitté, BKK. Men det stöp på att Installatörsföretagen ville behålla skrivningen att årsomsättningsrabatten ska tillfalla entreprenören.

Sker det öppet är det givetvis inget fusk, bara oönskat av många parter. Men rent fusk förekommer också fortfarande i hög grad – eller slarv om man så vill. Att entreprenörens materialkostnad ofta är betydligt lägre än vad som redovisas på slutfakturan till kunden menar Nima Assadi, konsult inom verksamhetsutveckling och samhällsbyggnad, sig ha bevis för. Han har tagit fram en digital metod för säkerställa att materialpriserna på fakturan är korrekta.

– Det pris man som kund slutligen betalar ska inte vara uppblåst av dolda rabatter och kick backs.

Det känner sig tvingade att använda det eftersom alla andra gör det.

I somras lanserades verktyget Cost Check, och enligt Nima Assadi har man fått utslag på felaktigheter i samtliga fall som granskats.

Enkelt beskrivet funkar det så att fakturan läses in digitalt. Produkter som listas på fakturan jämförs mot referenspriser i en databas som bygger på prisuppgifter från tusentals fakturor, öppna prislistor och upphandlingar där man kunnat hämta data.

– Vi har också fått in uppgifter från rörmokare och elektriker som inte tycker om det här systemet med rabatter, men känner sig tvingade att använda det eftersom alla andra gör det, säger Nima Assadi.

Systemet viktar även parametrar som exempelvis entreprenörens storlek. En mindre aktör kan rimligen inte pressa priser i samma grad som de riktiga jättarna.

– Om det visar sig att priserna avviker, vilket de alltså nästan alltid gör, så är det kanske inte alltid man ska gå på entreprenören och säga att ni lurar oss!

Nima Assadi säger att det ofta varit effektivt att bara konstatera att priserna avviker och be firman att återkomma. Det flesta återkommer med en ursäkt om att man råkat göra någon miss.

– Menar de att materialpriserna på fakturan är korrekta brukar vi erbjuda oss att prata med entreprenörens grossist. Vi säger att det ju inte är schyst mot er som entreprenör att ni ska betala mer än era konkurrenter. Om de talat sanning så borde de bli glada för den hjälpen.

Enligt Nima Assadi är det dock ännu ingen som nappat på denna förhandlingshjälp.

Framöver tror Nima Assadi att det inte alltid kommer att vara nödvändigt att kontrollera fakturan i efterhand. Att redan i upphandlingen meddela att kontroll kommer kan räcka för korrekta priser.

– Det har funnits varianter där man gjort detta tidigare. Men då har man jämfört priserna i upphandlingen mot en strategisk utvald varukorg med de 200 vanligaste produkterna. Problemet är dock att det används betydligt mer än 200 produkter i ett projekt. Då kan man bara ta igen det genom ett högre pris på det som inte ingår i korgen, säger Nima Assadi.

Han lägger till att man precis också lanserat en tjänst där kunden redan i upphandlingsskedet får hjälp med strategiska produktvarukorgar.

– För om man gör det på rätt sätt går det att använda på ett bra sätt i kostnadsuppföljningen, säger Nima Assadi.

Ett vanligt försvar för att ta ut höga materialpriser är att det är en kompensation när timpriset pressats för lågt.

– Men vi kan inte se några sådana mönster. Det är lika mycket fusk där timarvodet är 500 kronor som där det är 600 kronor, säger Nima Assadi.

Han berättar att systemet ofta hittar avvikelser som att det finns med produkter som inte alls ska vara med på fakturan.

– Saker som arbetshandskar, skyddsglasögon och kaffe är inget som beställaren ska betala, det ingår i timarvodet.

Men om fusket försvinner så gör ju också hela er affärsmodell det …

– Det är nog ingen risk. Vad vi ser är detta så utbrett att vi har att göra ett bra tag framöver, säger Nima Assadi.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]