Kollektiva boendeformer har alltid funnits. Men dagens coliving, med service och hållbarhetsaspekter i fokus, är ändå något nytt. Men nu väcks röster för att boendeformen skulle gynnas av tydligare regler.
Möjligheten till blockuthyrning är till stor del avgörande för den egna affären. Trots det ser Katarina Liljestam Beyer fram mot att utredningen Ordning och reda på hyresbostadsmarknaden, som bland annat haft till uppgift att kartlägga antalet blockuthyrningar, i dagarna ska presentera sitt resultat.
Katarina Liljestam Beyer är vd på coliving-företaget Colive och även ordförande för Svenska Colivingförbundet, som startade i våras med syfte att verka för tydligare regelverk kring den nya boendeformen. Hon menar att en av de främsta fördelarna med coliving är dess flexibilitet. Bara de senaste åren har boendeformen tillämpats på flera olika sätt i syfte att öppna upp bostadsmarknaden för fler. Utöver regelverket kring blockuthyrning menar hon att politiken behöver ta ett helhetsgrepp kring den relativt nya boendeformen.
[ Annons ]
– Vi vill gärna se en utredning med uppdraget att göra coliving till en vedertagen bostadsform. Här ser jag att Boverkets nuvarande uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven för studentbostäder skulle behöva utökas till att även innefatta en ny tidsbegränsad bostadskategori som kan möjliggöra bra delningsbostäder för unga i arbete. Vi behöver få till långsiktiga spelregler för att coliving ska kunna vara ett bra komplement på bostadsmarknaden.
Vi vill gärna se en utredning med uppdraget att göra coliving till en vedertagen bostadsform.
Men blockhyresformen står alltså närmast på tur. I korthet handlar det om att tre eller fler lägenheter hyrs ut till en aktör som i sin tur hyr ut lägenheterna i andra hand. Det ger möjlighet att ta ut högre hyra än vad som är möjligt enligt hyreslagens regler.
Utredningen Ordning och reda på hyresbostadsmarknaden har i mångt och mycket initierats efter förra årets hovrättsdomar, där ett antal blockuthyrningar underkändes. Anledningen, ansåg Svea hovrätt, var att det inte fanns några andra behov till uthyrningen än just ett rent uthyrningsintresse.
Detta har inte bara lett till ett växande ifrågasättande mot blockuthyrningar, utan också en osäkerhet kring vad som gäller.
– Jag tror att alla seriösa aktörer efterfrågar en större tydlighet kring praxis, särskilt för att komma åt de oseriösa aktörer som utnyttjar lagen. Tidigare i år gav hyresnämnden oss klartecken till blockuthyrning i Flemingsberg, med motiveringen att vi erbjuder andra, hållbara och sociala, aspekter med vårt boende. Så för egen del är jag inte oroad att utredningen kommer påverka coliving-formen negativt, tvärtom ser jag en uppsida i att lagen kan komma att förtydligas, säger Katarina Liljestam Beyer.
Kollektiva boendeformer har så klart funnits länge. Skillnaden är att förvaltningen i coliving ofta utförs av en tredje part och att det ofta också ingår en viss service i kontraktet.
I mediasöktjänsten Retriever dyker de första träffarna på coliving upp 2013. Det är alltså en relativt ny fluga som vuxit sig stor. När boendeformen först uppmärksammas är det just delningen det görs ett nummer av. Pernilla Hagbert, forskare vid KTH som leder en studie om alternativa boendeformer, är dock kritisk mot hur hon menar att flera kommersiella aktörer gjort alltför stora anspråk på hållbarhetsaspekten. Hon menar att boendeformen främst drivs av kommersiella krafter snarare än samhällsnyttiga.
– Hittills visar vår studie att många kommersiella aktörer marknadsför sina colivingbostäder väldigt hårt utifrån både ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekter, men att de i praktiken inte alltid lyckas leva upp till det. Även om coliving ger viktiga ytbesparingar så adresseras inte de andra aspekterna som står för de största klimatavtrycken i den utsträckning man kan tro.
Enligt studien byggs många av dagens colivingbostäder ofta i konventionell nyproduktion och utifrån ett koncept som till stor del bygger på ny heminredning. Därtill menar Pernilla Hagbert att de kommersiella aktörerna sällan erbjuder lägre hyror än andra jämförbara alternativ samt att den matchning som sker riskerar leda till en homogen sammansättning av hyresgäster. Samtidigt tror hon att det finns en stor potential i boendeformen.
– Om dessa aktörer skulle ta sig an att driva på för en större förändring, exempelvis med fortsatt bostadifiering inom det befintliga beståndet, nettopositivt och cirkulärt byggande samt återbruk, finns det en stor vinning att göra. De skulle också kunna göra mer för att underlätta för ändrade mat- och resvanor, eller för att ytterligare minska den privata konsumtionen genom de tjänster som säljs in i boendet.
Att de kommersiella aktörerna skulle ägna sig åt falsk marknadsföring är dock inte en syn som Katarina Liljestam Beyer delar.
– Vi kan alla alltid göra mer när det kommer till hållbarhet. Och just delningsboenden har helt rätt förutsättningar att främja en mer hållbar livsstil, vilket redan i dag sker. Men vi kan inte styra hur människor väljer att leva sina liv. Däremot kan vi påverka och uppmuntra till gemensam matlagning, samnyttjande av service och tjänster som till exempel bil- och cykelpooler.
Nyligen lämnade Svenska Colivingförbundet in sitt remissvar till Boverkets förslag Möjligheternas byggregler. Där föreslår förbundet en ny definition för delningsbostäder, som skulle särskilja formen från andra delade bostadsmiljöer såsom studentkorridorer, HVB-hem och gruppbostäder. De hoppas även nå regering och riksdag med rapporter och seminarier under hösten.
– Verksamheterna skiljer sig åt avsevärt, särskilt vad gäller tillgänglighetskraven. Det finns till exempel utrymme för att i delningsbostäder nyttja badrumsytan på ett bättre sätt med hjälp av mindre, privata badrumsenheter som kompletteras med ett antal fullt tillgängliga badrum som kan delas av flera. På så vis skulle man både möta de boendes behov och spara yta.
Om boendeformen kan utvecklas menar Katarina Liljestam Beyer att coliving har potential att öppna upp bostadsmarknaden för fler, men också kunna erbjuda en boendeform som bidrar till lösningar på ett växande samhällsproblem.
– Det är optimalt för dem som inte har råd att köpa ett första boende, inte vill binda sig till en plats, eller flyttar till en ny stad under en viss period i livet. Boendekonceptet är i stor utsträckning ett bra alternativ för de personer som upplever ensamhet och söker ett socialt sammanhang i sin vardag. Det gör att det passar alla åldrar, från distansarbetande unga och medelålders till seniorer som utöver ett boende vill åt det sociala.
Sverige är, med drygt två miljoner ensamhushåll, ett av de länder i Europa med störst andel ensamhushåll. Flera undersökningar har pekat på hur känslan av ensamhet ökar. Det samtidigt som den ekonomiska krisen lett till att fler nu står längre ifrån bostadsmarknaden än tidigare.
Pernilla Hagbert håller med om att boendeformen kan bidra till en mer hållbar bostadsutveckling när det kommer till det första problemet. Men hon är mer skeptisk till att det i stor skala kan skapa boendemöjligheter för dem som står längst ifrån bostadsmarknaden.
– Det finns en risk att de kommersiella aktörerna bidrar till en ökad finansialisering med högre kostnader som följd. Men det bör nämnas att det finns intressanta projekt där andra, innovativa möjligheter har utforskats, säger Pernilla Hagbert.
I dag ser vi andra grupper som inte brottas med några större problem men som har svårt att få tillgång till ett långvarigt boende.
Ett av dessa projekt är Stockholms Stadsmission som tillsammans med Stena Fastigheter i höstas slog upp dörrarna till sitt första delningsboende. Här bor tio hyresgäster i varierande åldrar och med olika bakgrunder, men alla med den gemensamma nämnaren att de har erfarenhet av att stå långt ifrån den ordinarie bostadsmarknaden och aktivt har sökt ett boende i fastigheten.
– I dag ser vi andra grupper som inte brottas med några större, komplexa problem men som har svårt att få tillgång till ett långvarigt och tryggt boende. Det beror ofta på låga inkomster i kombination med en dyr bostadsmarknad, brist på kontaktnät eller för kort tid i bostadskön. Det är den nya hemlösheten, säger Pernilla Parding, chef bostad på Stockholms Stadsmission.
Snart ett år efter invigningen kan Stockholms Stadsmission konstatera att initiativet har varit lyckat. Just nu finns det inga konkreta planer på fler delningsboenden, men man utforskar hur konceptet kan tas vidare. Här ser Pernilla Parding bland annat ett behov av att skapa delningsboenden med mindre lägenheter särskilt anpassade för ensamstående föräldrar. En målgrupp vars tillvaro skulle kunna underlättas av den gemenskap som ett delningsboende erbjuder.
– Sveriges bostadsmarknad saknar i dag variation, men framför allt en kreativitet och öppenhet inför det som inte är normen. Nu har vi möjligheten att forma något nytt för olika behov. Vi har skapat ett samhälle där vi glider alltmer isär och där vi behöver hitta sätt att närma oss varandra igen.
Ytterligare ett exempel på hur boendeformen kan skapa innovation är Helsingsborgshems sällskapsboende SällBo. Här blandas äldre personer i åldern 70+ med unga nyanlända och unga som är uppvuxna eller har bott i Sverige en längre tid. Syftet är att motverka ofrivillig ensamhet och otrygghet samt bidra till social inkludering för samtliga boende i huset. Från början initierades boendet som ett tidsbestämt projekt men visade sig snabbt vara så framgångsrikt att det nu är ett permanent boende med totalt 60 hyresgäster.
Att det finns en efterfrågan på denna typ av boende råder det ingen tvekan om. Nyligen byggde Stockholmshem om ett hus på Södermalm till ett delningsboende. Söktrycket var stort, över 12 000 personer anmälde snabbt sitt intresse till de totalt 36 lägenheterna.
En färsk rapport från Svenska Colivingförbundet visar också på en bred politisk enighet om behovet av bostadsformen coliving. Läs mer här.
VÄLKOMNA!
Vi bad Oskar Moberg att dokumentera sin vardag. 28-åringen bor i Colive Caseus. Delningsboendet i Kallebäcks Terrasser, Göteborg, öppnade i oktober 2022. Detta är en coliving-hubb som inkluderar två fastigheter och inrymmer 121 privata rum fördelade på 12 delningslägenheter. Här ser du hur Oskar och hans roomies har det i sitt gemensamma hem.
Läs mer om coliving:
