Andreas Gyllenhammar är numera global hållbarhetschef på Sweco och konstaterar att pandemin för många faktiskt inneburit en positiv förändring i vardagsbalansen.
Under de två år som gått har Andreas Gyllenhammar hunnit byta arbetsplats, från Jämtkraft och nu åter till Sweco där han nu är global hållbarhetschef.
När vi pratade i pandemins inledningsskede stod frågor som brist på sjukvårdsmateriel, och för den delen toapapper, i fokus. Andreas Gyllenhammar trodde att det skulle leda till ”en comeback för resiliens som begrepp och idé för staden.”
– Men den diskussionen har jag väl inte riktigt sett. Å andra sidan trodde jag då att vi nu skulle vara igenom pandemin och i ett återstartsläge. Men när vi väl är där så tror jag att den diskussionen kommer.
Dock tycker Andreas Gyllenhammar att samhället i andra aspekter visat på någon slags inbyggd resiliens.
– Vi har varit anpassningsbara i det lilla. Det har överraskat hur bra vi faktiskt kunnat ställa om till hållbarare arbetsliv och vardag. Det gick fortare än jag trodde. Och där kommer vi inte gå tillbaks till hur det var innan.
Kommer vi fortfarande att diskutera pandemins verkningar om två år?
– På det större samhällsplanet kommer vi fortsätta att diskutera och forska kring pandemin. Den kommer att färga en generation. Och inte minst kommer pandemin att på olika sätt användas som argument för både det ena och det andra.
Men i den mindre skalan är Andreas Gyllenhammar mer optimistisk.
– Där har vi plockat de bra grejerna, som ett digitalt arbetssätt, där det annars hade tagit lång tid att ställa om. För många har det inneburit en bättre balans i vardagen.
Men samtidigt – det är en viss grupp som fått alla fördelar medan andra fortsätter att fara riktigt illa.
– Ja, pandemin förstärker klyftor. Det ser vi tydligt, även om vi inte drabbats lika hårt som de länder som haft ännu hårdare nedstängningar.
Om det är något som pandemin lärt oss så är det att det inte går att bromsa sig in i Parisavtalet.
För två år sedan såg Andreas Gyllenhammar möjligheter att göra återgången till en språngbräda mot en mer hållbar utveckling. Förhoppningar som delvis fått sig en törn.
– I World Economic Forums senaste krisrapport är klimatkrisen fortfarande överst på listan. Men pandemin får allt större fokus då den försvårar arbetet med de stora omställningsfrågorna som tar bort både resurser och fokus från vad som måste göras.
Även om näringslivet i teorin har stort fokus på hållbarhet så märker Andreas Gyllenhammar en viss avvaktan bland Swecos kunder.
– Men det är svårt att säga om det beror på pandemin, eller att det är lite allmänt politiskt turbulent just nu så att de stora långsiktiga visionerna inte riktigt får ta plats.
Å andra sidan:
– Men det är inte det minsta avvaktande när det kommer till klimat-omställning kopplad till Norrlands uppsving med Norhvolt, H2 Green Steel och Hybrit. Där är pandemin sekundär med fullt fokus bostäder och kompetensrekrytering.
Å andra sidan igen:
– För två år sedan pratade jag om det offentligas comeback. Och det har ju varit ett stort fokus på stödpaket och statens roll i krisen. Tittar man på de olika återstartsstöden, som EU:s Build back better, så finns en hel del gröna incitament.
För två år sedan trodde du att det skulle leda till självsanering. Du sa: ” Det kommer att för många bli en smärtsam diskussion om vilken samhällsnytta man tillför.”
– Ja, och det ser vi ju inte än. Men krisen blev betydligt längre än vad vi kunde ana och vi är fortfarande mitt uppe i den. Men den diskdiskussionen kommer. ”Slarva aldrig bort en rejäl kris”, som Churchill sa.
Och hur ska vi tackla det när det väl är dags?
– Om det är något som pandemin lärt oss så är det att det inte går att bromsa sig in i Parisavtalet, säger Andreas Gyllenhammar.
Han resonerar kring hur den första nedstängningens stora minskningar av koldioxidutsläppen skulle behövas varje år framöver. Men som vi snart tvingades konstatera snabbt vände.
– Det gav en tydlig bild på hur omställning är svaret – inte minskad ekonomisk aktivitet, konstaterar Andreas Gyllenhammar.
Andreas Gylllenhammars förhoppningar om en snabbare hållbar utveckling har delvis grusats sedan han intervjuades för två år sedan, men han ser fortfarande omställning som svaret och inte minskad ekonomisk aktivitet: