Problemen med dolda rabatter har tidigare uppmärksammats av KKV i en rapport från 2021, och hösten 2024 fick därför KKV i uppdrag av bostadsminister Andreas Carlson att kartlägga pristransparensen på byggmaterialmarknaden.
Utredningen Pristransparens på byggmaterial visar att grossister använder mycket höga direkta och retroaktiva rabatter – totalt i genomsnitt 65–70 procent av bruttopriserna. Retroaktiva rabatter, som betalas ut i efterhand och ofta saknar tydliga volymkrav, uppgår till stora belopp (ca 4,4 miljarder kronor år 2023). De är lätta att dölja och redovisas ofta inte för beställare, vilket skapar tydliga brister i transparensen.
KKV har tittat närmare på hur pristransparensen påverkar prisbildning, konkurrens och kostnader i byggsektorn, inklusive effekter på bostadsbyggandet. Myndigheten har särskilt studerat installationsbranschen (el och VVS), där pristransparensen visat sig vara som svagast.
– Bristande pristransparens på byggmaterialmarknaden gör att beställare får betala för mycket för byggmaterial, och kan leda till sämre konkurrens. De här problemen har lyfts fram i flera utredningar men har hittills inte fått någon lösning. Därför behövs nu en tydlig styrning bort från retroaktiva rabatter, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman.
Det är oacceptabelt att rabatter som ska tillfalla det offentliga döljs och att de kostnader som redovisas inte stämmer.
Problemen är störst när ersättningsformen löpande räkning används enligt självkostnadsprincipen. Entreprenörer får då ersättning baserat på fakturerade materialkostnader – vilket skapar incitament att hålla fakturorna höga och i stället få återbetalningar i form av retroaktiva rabatter.
Detta leder till ineffektiv prissättning, ökade kostnader för beställare och risk för felaktigt höga materialmarginaler. Vid fastprisupphandlingar är problemen mindre eftersom konkurrensen då främst gäller totalpriset.
Bristande pristransparens kan också snedvrida konkurrensen. Entreprenörer som lyckas förhandla till sig stora retroaktiva rabatter kan lägga lägre anbud och vinna upphandlingar trots att de inte är mest kostnadseffektiva. Stora företag gynnas särskilt, eftersom de får högre retroaktiva rabatter utan tydlig koppling till volymer.
– Det är oacceptabelt att rabatter som ska tillfalla det offentliga döljs och att de kostnader som redovisas inte stämmer. Detta sker på bekostnad av skattebetalarna. Därför föreslår vi en obligatorisk redovisning av rabatter, säger Marie Östman.
Om man reglerar de offentliga aktörerna så kommer det kunna få spill-over-effekter på marknaden som helhet.
Konkurrensverket lämnar ett antal förslag på åtgärder som riktar sig enbart till offentliga upphandlare.
– Vi som konkurrensmyndighet är försiktiga med att inskränka den fria avtalsbildningen. Det är en grundläggande princip mellan privata parter och då bör inte det statliga eller det offentliga lägga sig i hur det utformas, säger Martin Sutinen, projektledare på KKV.
Han anger två huvudskäl till varför det är rimligt att rikta sig mot de offentliga aktörerna.
– Dels ser vi att de i hög grad drabbas av transparensproblemen, då de i relativt hög utsträckning använder sig av löpande räkning som ersättningsmodell. Dels står de bakom flera av de mer komplexa byggprojekten där löpande räkning är standard.
Här kan offentliga beställare på så sätt ”visa vägen” och påverka hela marknaden, menar Martin Sutinen.
– När det kommer till löpande räkning så ser vi att om man reglerar de offentliga aktörerna så kommer det kunna få spill-over-effekter på marknaden som helhet. Vi behöver inte gå in och säga åt privata aktörer vad de ska göra; genom att vi vänder oss mot en väldigt viktig part på marknaden så ser vi ändå att det skulle kunna få en normerande effekt på marknaden som helhet.
De tre viktigaste förslagen är att använda fast pris i första hand. Vid löpande räkning bör entreprenörsarvoden baseras på fast ersättning, inte procentuella påslag. Om löpande räkning måste användas – konkurrensutsätt materialkostnader i upphandlingen. Sist men inte minst: ställ tydliga krav på hur retroaktiva rabatter ska redovisas och tillfalla beställaren.
För att ge upphandlande myndigheter ökade möjligheter att få ta del av rabatter på byggmaterial föreslår Konkurrensverket en reglering som innebär att leverantörer ska bli skyldiga att redovisa samtliga rabatter på byggmaterial i sin faktura till den upphandlande myndigheten.
Att regleringen inte gäller privata beställare, bostadsrättsföreningar och villaägare beror enligt Martin Sutinen återigen på att man vill undvika att göra allt för stora ingrepp i den fria avtalsbildningen, samt att lagstiftningen som möjliggör reglering bara kan gälla offentlig upphandling.
Han vill dock understryka att KKV inte bara har sett problem kopplat till offentliga beställare, utan att det är ett marknadsövergripande problem med bristande pristransparens när det kommer till löpande räkning och självkostnader.
– Vi har ingen rekommendation till branschen i helhet när det handlar om transparens och vårt tentativa förslag. Men vi vet att det finns en remissrunda, där man ännu inte har antagit några nya standardavtal. Sen får man se i vilken mån branschen väljer att stoppa in någonting baserat på våra förslag i de nya standardavtalen, säger Martin Sutinen.
Jag ser verkligen fram emot att man kommer till nåt slags lagförslag.
Förslagen om en reglering uppskattas av Magnus Hjelmgren, strateg på Västfastigheter Bygg & Förvaltning. De har stridit i flera år om att få tillgång till just sådan dokumentation från installationsföretaget Bergendahls. Nyligen fick de också rätt i Hovrätten som dömde företaget att lämna ut all dokumentation i upphandlingen av material till en tillbyggnad av Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.
– När det gäller vår tvist så har det tagit oss tre år innan vi har fått en dom där vi har möjlighet att se på bokföringen som vi har begärt från början och även har avtalat. Jag ser verkligen fram emot att man kommer till nåt slags lagförslag så att de retroaktiva rabatterna betalas ut till slutkund, beställare eller byggherre, och indirekt bidra till skattebetalaren, säger Magnus Hjelmgren.
Hos Fastighetsägarna har man länge efterlyst att frågan skulle utredas, och Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, välkomnar att Konkurrensverket nu sätter siffror och systemperspektiv på problemet.
– Att direkta och retroaktiva rabatter i installationsbranschen i genomsnitt uppgår till 65–70 procent av bruttoprislistorna visar på ett djupt rotat och osunt beteende. Samtidigt är det oklart om de föreslagna åtgärderna verkligen träffar kärnan i problemet, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige.
Han menar att det är avgörande att åtgärder riktas mot rätt aktörer i värdekedjan.
– Flera av Konkurrensverkets rekommendationer är inriktade på offentliga beställare, trots att det är tydligt att det inte är där problemet ligger. Det är positivt att myndigheten föreslår ökad fakturatransparens, men det väcker frågor varför inte samma skydd föreslås för bostadsrättsföreningar eller villakunder. Vår erfarenhet visar att dessa grupper ofta är ännu mer oskyddade och minst lika utsatta.
Även Tommy Lenberg, vd på Byggherrarna, hade hoppats på skarpare åtgärder.
– Rapporten visar svart på vitt hur retroaktiva rabatter och dolda kostnader snedvrider konkurrensen och urholkar beställarnas förtroende. Det är därför anmärkningsvärt att de föreslagna åtgärderna är så försiktiga och i praktiken skjuter över ansvaret på de offentliga beställarna. Att lägga ännu mer ansvar på de offentliga beställarna utan att samtidigt ta itu med grossisternas och installatörernas prissättningsmodeller riskerar att missa kärnan i problemet, säger Tommy Lenberg.

