Två stora fjärrvärmeaktörer är enligt nyhetskanalen EFN på väg att byta ägare, med prislappar som enligt källorna är kring 20 miljarder kronor vardera.
Vattenfall närmar sig enligt EFN:s källor en försäljning av den svenska fjärrvärmeverksamheten, som har omkring 450 000 slutanvändare. Slutbuden ska in under andra halvan av november, och ett bindande avtal väntas före årsskiftet. Vattenfall har inte kommenterat processen för EFN, men har i sina prisdialogsmöten bekräftat att ägandet ses över och att något beslut ännu inte är fattat. Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, där fjärrvärmen enligt Vattenfall värmer nära 95 procent av fastigheterna, beskriver för EFN affären som ”politiskt laddad”. Kommunstyrelsernas ordförande i åtta kommuner, däribland Uppsala, bad i fjol Vattenfall att avstå från att sälja, eller i andra hand erbjuda kommunägda bolag att köpa.
Solör Bioenergi är enligt EFN i ett tidigare skede. Rothschild och SEB uppges vara rådgivare i affären, och indikativa bud ska ha lämnats. Bolaget ägs till 40 procent av Tredje och Fjärde AP-fonden via Polhem Infra och, enligt EFN, till 60 procent av BE Bioenergy Holding. Enligt EFN, som hänvisar till årsredovisningen, uppgick de räntebärande skulderna till 19,5 miljarder kronor vid årsskiftet, och kassaflödet från den löpande verksamheten var nära minus 800 miljoner kronor. Solör har avböjt att kommentera uppgifterna till EFN.
Fjärrvärmepriserna för kunderna skiljer sig kraftigt åt mellan de två bolagen. I en genomgång av Nils Holgersson-gruppens prisunderlag för 2026 ligger Solörs nät på de tio dyraste platserna och i 28 av de 30 dyraste. Snittpriset i Solörs 41 kommuner är ungefär 20 procent över genomsnittet, eller omkring 280 kronor mer i månaden för en typlägenhet. Vattenfalls nät ligger mitt i fältet, drygt en procent över genomsnittet.
Vad ett ägarbyte betyder för kundernas fjärrvärmepris finns det inget svar på i dag. Mycket beror på vem som köper, eftersom priserna inte regleras och köparens egen prispolicy därför avgör. Kommuner kan i vissa fall ha förköpsrätt, enligt Vattenfall, men om det kan utnyttjas i just dessa fall är inte klart.
Forskningen kan däremot konstatera att privatägda nät i genomsnitt har dyrare fjärrvärme. I ESO-rapporten ”Raka rör”, som Fastighetstidningen skrev om i april 2025, låg priset 2012–2023 ungefär 7 procent högre i privata nät än i kommunala, och utländska ägare gav ett extra påslag. Men rapporten jämför nät som haft samma ägarform hela perioden, och Vattenfall, som är statligt ägt, ingår inte. Den visar hur priserna ser ut i olika ägarkategorier, inte vad som händer när ett nät säljs.
Just nu stiger fjärrvärmepriserna långsammare. Priset steg 4,5 procent mellan 2025 och 2026, jämfört med 9,2 procent året innan enligt Nils Holgersson-rapporten, och Prisdialogens medlemmar aviserar i snitt 3,4 procent för nästa år enligt Energiföretagen Sverige.
Om EFN:s källor har rätt om tidplanen får vi veta vem som köper Vattenfalls fjärrvärme inom några veckor.
