Fem dagar före valet föreslår Kristdemokraterna i Stockholm att en ”arkitekturzon” inrättas i innerstaden. Inom zonen ska byggherrar förhålla sig till bestämda arkitekturstilar och färgsättningar för att beviljas markanvisning och bygglov, med traditionell arkitektur som utgångspunkt. Förebilderna anges vara Paris och Kyoto, och partiet pekar ut nya Nobelcentret och nya Liljevalchs som exempel på det man vill slippa se mer av.
– Jag vill göra det som ingen politiker har gjort på närmare 100 år, nämligen att bygga Stockholm vackert igen, säger Nike Örbrink, gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stad, i en kommentar. Enligt henne ska en arkitekturzon ge en tydligare referensram för vilken arkitektur som tillåts inom det avgränsade området.
Ska politiker lägga sig i färgsättning och arkitekturstilar? Eller vem ska fatta de besluten?
– Politiken ska sätta ramar för gestaltning i olika områden och sedan som idag fattas beslut i stadsbyggnadsnämnden, säger Nike Örbrink
Varför just den klassiska arkitekturen? Varför ska den som föredrar mer modernistiska uttryck inte kunna få sitt lystmäte i Stockholms innerstad?
– Stockholms innerstad karaktäriseras av traditionell arkitektur och vill man bygga i känsliga miljöer anser vi att utgångspunkten måste vara att vidareutveckla och inte skära sig med det befintliga.
I arkitekturdebatten återkommer invändningen att stil kanske inte är den avgörande variabeln — det byggs medioker pastisch precis som det byggs medioker modernism, och det som ofta upplevs som förfulande är snarare det fantasilösa utförandet än stilen i sig.
Är det verkligen en viss arkitektonisk stil som är problemet? Kan det inte snarare vara att det som skapas inom stilen är fantasilöst och tråkigt?
– Som lokalpolitiker i Stockholm vill jag bygga som stockholmarna vill bo och vi vet att de allra flesta föredrar den stilen som karaktäriserar Stockholms innerstad, nämligen sekelskiftesstilar.
Att ”de allra flesta” föredrar sekelskiftesstilar framför Nike Örbrink som ett känt faktum, men utan att hänvisa till någon undersökning.
Ett återkommande tema i valrörelsen, inte minst på borgerligt håll, är förenkling och snabbare byggprocesser. En arkitekturzon lägger till krav snarare än tar bort dem. Kristdemokraterna menar dock att förslaget inte innebär någon ytterligare regelbörda. Man resonerar att staden redan ställer en rad kriterier för bygglov, och en arkitekturzon skulle bara klargöra de gestaltningskrav som redan finns.

