Bullerregler: lättnad som kan bli en börda

När Boverket i våras föreslog att slopa kravet på att minst hälften av rummen i en bullerutsatt bostad ska vändas mot en tyst sida var syftet att förenkla detaljplaneprocessen och möjliggöra fler bostäder. Ett halvår senare har fler än fyrtio yttranden lämnats.

Dagens regel gäller bostäder där trafikbullret vid fasaden överstiger 60 decibel. Då måste lägenheten ha tillgång till en tystare sida, en så kallad ljuddämpad sida där ljudnivån är högst 55 decibel, och minst hälften av rummen ska vändas dit. Boverket vill ta bort kravet på de enskilda rummen och i stället låta det räcka att byggnaden som helhet har en ljuddämpad sida. Att flytta kravet från lägenhet till byggnad är den förenkling som nästan alla remissinstanser är överens om är rimlig.

[ Annons ]

Men kritik kommer inte enbart från de remissinstanser som ivrigast argumenterar mot att förslaget alls genomförs. Fastighetsägarna och Byggföretagen applåderar reformen. Ändå ägnas åtskilligt av svaren åt att varna för att den valda konstruktionen kan slå tillbaka mot vad den är tänkt att åstadkomma. Samma varning kommer från bostadsutvecklaren OBOS, från Studentbostadsföretagen, från flera kommuner, och går även att hitta hos dem som avstyrker. Intressant är hur exempelvis Hyresgästföreningen drar rakt motsatta slutsatser, men pekar på delvis samma brister.

Några tillstyrker utan större invändningar, bland dem Trä- och möbelföretagen, Sveriges Allmännytta och Länsstyrelsen i Stockholms län. På andra sidan en betydligt större grupp som avstyrker eller underkänner beslutsunderlaget: Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet, Naturvårdsverket, Trafikverket, forskningsinstitutet VTI, flera länsstyrelser, storstäderna Malmö och Göteborg samt Hyresgästföreningen.

Kritik, eller kanske snarare farhågor, från ett flertal av byggaktörerna gäller inte avregleringen i sig, utan detaljer i hur den ljuddämpade sidan definieras. För det första ska den klaras längs hela fasaden och på alla våningsplan. Eftersom buller ofta är lägre nertill där grannhus skärmar, kan ett litet överskridande på de översta våningarna underkänna hela sidan, med följden att huset måste sänkas eller ritas om. För det andra får tekniska lösningar som inglasade balkonger inte längre räknas in, vilket tar bort ett sätt att hantera bullret. För det tredje slopas dagens lättnad för lägenheter på högst 35 kvadratmeter, som i dag får byggas vid upp till 65 decibel, vilket gör att även små bostäder plötsligt måste klara det strängare kravet.

[ Annons ]

Reglerna måste bli både enklare och mer förutsebara och inte skapa nya låsningar.

Fastighetsägarna och Byggföretagen pekar särskilt på höga hus i centrala, kollektivtrafiknära lägen, där problemet med de översta våningarna slår hårdast. OBOS lyfter en annan effekt av samma slag: att kravet på att den ljuddämpade sidan ska vara byggnadens längsta sida i praktiken omöjliggör ett slutet kvarter mot en trafikerad gata, eftersom kvarterets utsida alltid är längre än dess insida.

Reformen är ändå värd att försvara, menar Fastighetsägarna.

– Vi välkomnar reformen, men reglerna måste bli både enklare och mer förutsebara och inte skapa nya låsningar. Ett mindre överskridande på några övre våningar bör inte kunna stoppa ett helt projekt om det går att lösa med tydliga åtgärder, säger Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna.

Kritikerna pekar i mångt och mycket faktiskt på samma brister i förslaget, men landar i motsatt slutsats. Örebro kommun, som avstyrker, visar hur kravet på hela fasaden slår även i sidled: eftersom ljudet ofta går runt hörnen på ett hus överskrids gränsen på partierna närmast hörnet. Man framhåller att med dagens regel kan det lösas genom att inga skyddsvärda rum placeras just där, en möjlighet som försvinner med förslaget. Göteborgs stad beskriver hur ett hus med enbart små lägenheter, som går att bygga i dag, kan bli omöjligt. Stockholms stad varnar för att flera av de verktyg staden i dag använder för att få ihop bostadsprojekt i bullriga lägen försvinner samtidigt som kraven skärps.

Remissinstanserna är oense om förslaget bör genomföras, men i mångt och mycket överens om diagnosen. Ibland värnar de till och med samma regel, fast av motsatta skäl. Tydligast är det kring den slopade lättnaden för lägenheter på högst 35 kvadratmeter. Byggföretagen och Örebro vill uttryckligen behålla den, och Fastighetsägarna och Göteborg varnar för att borttagandet gör byggbara små bostäder ogenomförbara i spannet mellan 60 och 65 decibel. Hyresgästföreningen vill också behålla den, men av motsatt skäl. När lättnaden tas bort kan mindre och billigare bostäder i högre grad hamna i de mest bullriga lägena, och en god ljudmiljö riskerar att bli något bara den med marginaler kan välja.

– Det är inte rimligt att de som har minst valfrihet också ska få den sämsta boendemiljön, säger Joachim Höggren, energi- och hållbarhetsexpert på Hyresgästföreningen.

Att förslaget ser ut som det gör beror delvis på ramarna för Boverkets uppdrag. Myndigheten fick inte sänka de tillåtna ljudnivåerna, bara ändra hur skyddet uppnås. För att en avreglering inte skulle leda till att bostäder byggs i bullrigare lägen än i dag behöll Boverket kravet på en ljuddämpad sida och ramade in det hårdare, med krav på hela fasaden, alla våningsplan och utan tekniska genvägar. Men det är alltså dessa ramar delar av branschen anser behöver mjukas upp i ett omtag.

Däremot riskerar förslaget att påverka människors hälsa negativt.

Men där menar Karolinska Institutet, som tagit fram Boverkets eget hälsounderlag, att tillgång till en tyst sida i den egna bostaden har betydelse för sömn och återhämtning i sig, även när ljudkraven inomhus är uppfyllda. Många vill kunna sova med fönstret öppet. Och forskningsinstitutet VTI pekar på att gränsvärdet inomhus inte är den garanti det kan låta som: riktvärdet för högsta ljudnivå är ett medelvärde som tillåter återkommande högre ljudtoppar, i snitt fem per natt.

Boverket bedömer själva att förslaget bara i begränsad omfattning väntas öka bostadsutbudet, och saknar nationella siffror på hur många detaljplaner eller bostäder som i dag faktiskt hindras av regeln.

– Det finns väldigt lite som tyder på att Boverkets förslag faktiskt skulle leda till fler byggstarter. Däremot riskerar förslaget att påverka människors hälsa negativt, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen.

En bild som inte delas av Anna Thureson.

– Poängen är inte att sänka kraven på en god boendemiljö, utan att korta ledtiderna och undvika att bostäder låses i detalj flera år innan de ska byggas. Med större flexibilitet kan vi bättre anpassa projekten till den efterfrågan som faktiskt finns när det är dags att bygga, säger hon.