Om det tidigare funnits frågetecken rätas de ut i när Boverket nu, på regeringens uppdrag, redovisar den nationella byggnadsrenoveringsplanen. Eftersom bostadssektorn är nästintill fossilfri redan ska inga påtvingade energirenoveringar ske. Eller på EU-lingo: inga MEPS-krav på bostäder.
Detta är alltså förslag till nationella mål för energieffektivisering av byggnader fram till 2050, som en del av Sveriges genomförande av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). Förslaget innebär en tydlig skiljelinje mellan bostäder och lokalbyggnader – och bekräftar att Sverige väljer en försiktig linje med minimiimplementering av direktivet.
[ Annons ]
I korthet:
- För bostäder omfattas hela beståndet av genomsnittsmål om cirka 10 procent effektivisering till 2050.
- Där lokalbyggnader finns det dock riktade krav mot de sämsta byggnaderna och cirka 15 procents effektivisering till 2050.
Att undvika tvingande och olönsamma åtgärder var väntat.
Det speglar en försiktig ambitionsnivå där Sverige lägger sig nära miniimplementering. När Boverket föreslår strategier så nyttjar man direktivets flexibilitet utifrån svenska förutsättningar. Eftersom Sverige har mindre än 15 procent fossil energi i bostadssektorn, så får landet välja en så kallad linjär utvecklingsbana fram till 2050. I klartext innebär det att Sverige kan frångå direktivets grundkrav för 2030 och 2035 (som kräver minskningar på 16 % respektive 20–22 %) och i stället sätta lägre nationella mål för dessa år så länge den linjära banan mot 2050 hålls.
[ Annons ]
– Det här bekräftar att Sverige använder det handlingsutrymme som finns i direktivet. Att undvika tvingande och olönsamma åtgärder var väntat, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.
Den som äger ett befintligt bostadshus behöver därför inte oroa sig för tvingande renoveringskrav i närtid enbart på grund av direktivet. Är det ett hus med mycket låg energiprestanda är det mer troligt att framtida nationella styrmedel, såsom bidrag eller lån, kommer att riktas specifikt mot fastigheter som denna för att nå målen. Boverket betonar att fastighetsägare ska vidta de åtgärder som ändå är ekonomiskt fördelaktiga, ofta i samband med andra planerade renoveringar.
Budskapet för lokalbyggnader är ett annat. Här införs tvingande minimikrav på energiprestanda (MEPS) riktade mot de sämsta byggnaderna i beståndet. Enligt direktivet ska de 16 procent sämsta lokalbyggnaderna åtgärdas till 2030, och de 26 procent sämsta till 2033.
Boverket bedömer att detta innebär att omkring 31 000 lokalbyggnader i Sverige behöver energieffektiviseras redan till 2033. Byggnader med direktverkande el eller elpannor är överrepresenterade bland de sämsta och kommer i många fall behöva byta uppvärmningssystem, exempelvis till värmepump eller fjärrvärme.
– För lokalbyggnader blir det en tydlig kravtrappa där de sämsta byggnaderna successivt måste lyftas. Det kommer att kräva betydande investeringar, inte minst från kommuner som äger en stor del av beståndet, säger Rikard Silverfur.
Boverket beskriver själva förslaget som en medvetet återhållsam och kostnadseffektiv strategi. Utgångspunkten är att åtgärder ska genomföras där de ger störst nytta, och att risken för olönsamma investeringar ska minimeras. I rapporten framhålls att Sveriges redan energieffektiva och fossilfria byggnadsbestånd motiverar en lägre ambitionsnivå än i många andra EU-länder.
