Sedan Bostadsrättslagen kom 1907 har det skett många förändringar för att anpassa lagstiftningen till moderna förhållanden. Mycket har handlat om hur bostadsrättsföreningar ska sköta sina ekonomiska frågor, hur medlemskap och överlåtelser ska hanteras, samt vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för både föreningar och medlemmar. Till stor del har det rört sig om lagändringar för att stärka bostadsrättsföreningarnas struktur.
Sverige har till skillnad från andra delar av Europa en bostadsrättsform som bygger på att föreningen har ansvar och kontroll av fastigheten. Anna Granath Hansson, forskare på Nordregio och med stor erfarenhet av bostadsformer i Europa, säger att det succesivt skett en förskjutning över tid där den svenska modellen närmat sig den europeiska.
[ Annons ]
– Det började väl med prisavregleringen på 60-talet, men nu med detta förslag är det verkligen uttalat att bostadsrätten går mot en mer kommersiell form. Jag skulle säga att detta är ett stort kliv, bort från den kooperativa tanken och mot mer äganderätt, säger Anna Granath Hansson.
Det som nu ligger på Lagrådets bord är förslag som utredningen ”En mer flexibel hyresmarknad” tog fram i slutet av förra året. Tanken är att privatpersoner ska kunna hyra ut upp till två bostäder i stället för en. Och att föreningar inte ska kunna stoppa uthyrningar. Tidigare uthyrning ska inte i sig vara skäl för bostadsrättsföreningen att säga nej, om inte uthyrningen varit omfattande.
– Oavsett om man tycker det är bra eller inte med sådana förändringar finns risken att det blir legala oklarheter. Man måste ha en praxis över vad föreningen bestämmer och vad den enskilde bestämmer, annars kan det leda till sämre kontroll av vilka som bor i huset och oklarheter om vem som har ansvar för vad, säger Anna Granath Hansson.
I stora delar av Europa är det fritt för lägenhetsägare att hyra ut, kan det inte vara så i Sverige?
– Jo, men då är det även legalt en äganderätt med en annan reglering. Med svenska bostadsrätter blir det speciellt då de är byggda med den kooperativa tanken att alla ska bestämma och att det är demokrati. Med dessa ändringar sker en förskjutning från föreningen till den enskilde, säger Anna Granath Hansson och tillägger:
– Även i ägarlägenheter i Europa sker en viss kontroll. En lägenhetsköpare vill ofta veta hur det ser ut i huset. Är de övriga i huset folk som bor där själva, eller är det mest lägenheter som hyrs ut, sådant spelar roll innan ett köp görs.
Regeringen gör detta för att man vill frigöra fler lägenheter. Kommer det bli så?
– Svårt att säga, det har inte gjorts så många undersökningar till varför folk låter lägenheter stå tomma. Folk kan ha pengar och inget behov av att hyra ut, jag vet att det finns lägenheter som inte används som bostäder utan till andra ändamål. Men möjligen att det kan leda till att fler köper lägenheter som en investering vilket kan påverka nyproduktionen,
Nu finns ju redan ägarlägenheten som alternativ?
– Ja, men den formen är liten (0,1 procent av bostadsbeståndet). Problemet är att hela köpeskillingen måste betalas vid köpet eftersom det inte finns några lån i någon förening.
HSB och även Fastighetsägarna Sverige har synpunkter på lagändringar som man menar kan äventyra tryggheten i föreningarna. Läs här. Efter lagrådsremiss kommer det läggas en proposition till riksdagen.
– Det finns fortfarande tid för regeringen att lyssna på bostadsrättshavare, branschaktörer och expertis och dra tillbaka förslagen. Regeringen har fokus på att på olika sätt komma åt otrygghet och brottslighet samtidigt som de nu med andra handen vill luckra upp regelverket gällande bostadsrätter vilket öppnar för mer otrygghet, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB i en kommentar.
