Boverket gör varje år regionala bostadsmarknadsanalyser där de 21 länsstyrelserna i landet får ge sin bild av läget i sin region.
När Boverket analyserat och sammanställt materialet är det tydligt att färre kommuner har underskott på bostadsmarknaden vilket redan framkom i bostadsmarknadsenkäten från i maj. Fler kommuner bedömer överskott, en trend som pågått under några år och har sin orsak i förändrad demografi och att det också under de gyllene åren byggts många bostäder som täckt behoven – i alla fall för de som har råd att köpa och hyra.
[ Annons ]
För det är, inte så överraskande, en allt mer polariserad bostadssituation som vuxit sig starkare när priser för nya bostäder ökat och det i kombination med ett minskade byggande.
– En utveckling som vi sett de senaste åren men accentueras. Det som byggs, byggs inte för de som framför allt behöver, säger Unni Karlsson, samhällsplanerare på Boverket.
Flera länsstyrelser påpekar att den främsta utmaningen på bostadsmarknaden inte är byggvolymen i sig, utan i stället att tillgängliggöra bostäder som motsvarar både behov och efterfrågan. Det handlar då om att bygga ekonomiskt överkomliga bostäder som fler hushåll har möjlighet att efterfråga samt bostäder i de områden som efterfrågas. En knepig kombination då det är som dyrast att bygga på tillväxtorter.
[ Annons ]
Polariseringen ökar även för hyresrätter det byggts färre hyresrätter med förhållandevis låga hyror. Flera länsstyrelser menar att de statliga investeringsstöden varit viktiga incitament för byggandet av ekonomiskt överkomliga bostäder, ett stöd som avvecklades under 2021. Det gäller framför allt i mindre kommuner där bidragen var det enda som motiverade till nybyggnation.
Nu råder förstås ingen svart-vit bild av läget i Sverige. De mindre kommunerna med färre en 25 000 invånare har de senaste åren sett hur underskott av bostäder vänts till överskott på kort tid. Ökad osäkerhet om satsningar inom industrin, som Northvolt och nu senaste Stegra i Boden, leder även till oro i bland annat Dalarna, Norrbotten, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland och Västra Götaland.
En viss optimism andas i områden där det ska satsas på totalförsvaret och här kommer behoven av bostäder att öka i län som Blekinge, Gotland och Norrbotten.
De minskade byggande syns också i statistiken över antalet färdigställda bostäder i landet. I 19 av landets 21 län färdigställdes färre lägenheter genom nybyggnad än föregående år. Det svagare konjunkturläget leder också till att färre bostäder påbörjas, vilket i sin tur leder till att antalet färdigställda bostäder fortsatt kommer vara på låga nivåer framöver.
Boverket konstaterar att priserna för nya bostäder är på en nivå som gör att marknaden inte kan svälja utbudet – i många städer är det klart billigare att köpa in sig på andrahandsmarknaden för bostadsrätter, och där har utbudet varit rätt stort.
Länsstyrelserna ser förstås att befolkningen blir äldre. Ett område kommunerna står inför stora utmaningar är att få fram tillgänglighetsanpassade bostäder. Att bygga nytt kostar stora pengar och rätt få äldre har råd att flytta in i nyproduktion. Så en stor del av det befintliga beståndet måste byggas om och det kan bli kostsamt för kommunerna.
– Många kommuner anser att det är problematiskt att regeringen tagit bort det särskilda investeringsstödet till byggande för äldre, säger Unni Karlsson.
För 2025 var anslaget för investeringsstöd för äldrebostäder totalt 492,5 miljoner kronor. Anslaget används för utbetalningar när byggnadsprojekten är färdigställda. Men för 2026 finns inget stöd budgeterat.
I många av Sveriges glesbygdskommuner kommer det också bli svårt att upprätthålla en bra vård om de äldre ska bo kvar i sina tidigare bostäder då det är dyrt för kommunen att bedriva den typen av vård till många. ”Att inte lösa de äldres bostadsbehov på ett samlat och planerat sätt kan därför komma att påverka den kommunala verksamheten på lång sikt”, menar Boverket.
