VA-priserna har i snitt stigit med 7,9 procent mellan 2022 och 2023. Hela 103 kommuner höjer sin VA-avgift med 10 procent eller mer. I föregående års Nils Holgersson-undersökning var det 34 kommuner som gjorde det.
Men det är bara början. Pär Dalhielm vd, Svenskt Vatten, menar att vi nu börjar se de nödvändiga höjningarna för att komma ikapp de enorma underhållsskulder som är nedgrävda i våra va-nät. Han menar att prisökningarna snarare borde vara större. Närmare 15 procent i år är en uppskattning.
[ Annons ]
– Det är nu underhållsskulden börjar märkas helt enkelt.
Pär Dalhielm uttrycker viss förvåning över att organisationerna bakom Nils Holgersson riktar så skarp kritik mot att hushållen drabbas av höja taxor.
– Å andra sidan säger man att det är för jäkligt att avloppsystemen inte fungerar så att fastighetsägare drabbas. Det går inte riktigt ihop. Kostnaderna blir än högre om man inte har fungerande avloppsystem, och det kostar, säger Pär Dalhielm.
En gissning är höjningar i snitt på fyra gånger av nuvarande taxa
Men Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet Fastighetsägarna, ser ingen självklarhet i att det ska drabba fastighetsägare och hyresgäster i så hög grad.
– Att VA-hållare under decennier medvetet låtit underhållsskulden byggas på får VA-kollektivet nu se effekterna av. Det är både beklagligt och bekymmersamt med så stora taxehöjningar, säger Rikard Silverfur.
Men en sammanställning som Svenskt Vatten gjort över beslut som tagits i nämnder och förvaltningar, men ännu inte klubbats i fullmäktige, pekar på att vi kommer att se än större ökningar under 2023.
– Bara investeringsbehovet i sig kommer att generera fördubblade taxor fram till 2040, men till det kommer alla andra kostnadsökningar och driften. Så en gissning är höjningar i snitt på fyra gånger av nuvarande taxa, säger Pär Dalhielm
I flera kommuner är det drastiska avgiftsförändringar. Herrljunga är i topp med 38,1 procent dyrare VA-priser. En kritik från Nils Holgersson-gruppen är att VA-taxan uppfattas som ryckig, att det ur ett konsumentperspektiv vore en fördel om prisutvecklingen är mer förutsägbar.
Pär Dalhielm är medveten om problemet. Han menar att kommunerna kan behöva kommunikationsinsatser för att kunderna bättre ska förstå vad som är att vänta.
– Men vi och våra medlemmar önskar också jämnare höjningar. Men problemet är att nuvarande lagstiftning innebär ett balanskrav på tre år. Det går inte att bygga upp ett resultat för att på så vis jämna ut en taxeökning. Visar det sig att man tagit ut för hög taxa måste det betalas tillbaks, även om det över tid hade inneburit en jämnare kurva av kostnadsökningar, säger Pär Dalhielm.
Utöver att ändra balanskravet i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) till tio år vill Pär Dalhielm även att fondering av medel ska tillåtas för både ny- och reinvesteringar.
Vi är oroliga för att vi är på väg att skapa oss själva en ny kris likt energifrågan.
Det finns anledning för självkritik i branschen menar Pär Dalhielm.
– Det är också att bekymmer att varken ägare (kommunerna) eller va-avdelningarna har haft fokus på vad som faktiskt behöver göras under en 15-års period framåt. Nu måste man plötsligt göra allt på en gång.
Pär Dalhielm konstaterar att det går att misshandla infrastruktur både länge och mycket innan man når en tipping point. Men nu finns det inget alternativ.
– De långsiktiga konsekvenserna för hur detta påverkar samhällsutveckling, beredskapsförmåga och enskilda hushåll är svåra att överblicka. Vi är oroliga för att vi är på väg att skapa oss själva en ny kris likt energifrågan, säger Pär Dalhielm.
Han ser i första hand taxan som grunden för finansiering framåt. Pär Dalhielm anser att dagens taxor trots allt generellt sett är låga och att det därför finns utrymme till höjningar innan hushållens betalningsförmåga når taket.
– Att utgå från en avgiftsmodell är i grunden bra. Risken är annars att det blandas ihop med en skattemodell där även den som inte ens har en VA-tjänst är tvungen att vara med och betala, säger Pär Dalhielm.
Rikard Silverfur tycker inte att det är så självklart var notan ska hamna.
– VA-infrastrukturen byggdes inte ut med hjälp av taxor. Taxor ska täcka drift och förbrukning. Det är därför inte självklart att va-taxor är bäst lämpade för att ta igen år av försummelse samt täcka refinansiering och anpassning till förändrat klimat, säger Rikard Silverfur.
Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Taxenivåerna skiljer sig 500 procent redan idag beroende på vilken kommun man bor i. Förutsättningarna kan se helt olika ut. Pajala kommun har cirka 100 meter ledningsnät per ansluten kund medan Linköping har ca 1,2 meter ledning per kund.
– Därför behöver vi fundera kring någon form av fördelningsnyckel för att hantera konflikten när allt mer pengar blir inblandade i detta framgent. Statliga stöd, utjämningssystem och statliga lånegarantier tror jag kan bli nödvändiga, säger Pär Dalhielm.
