Hur kommer det sig att allt fler fastighetsägare i dag vill ha hjälp av dig?
– Våld i nära relationer är ett svårt ämne, men jag tror att den tabu-belagda stämpeln håller på att luckras upp. I och med att våldet sker i bostaden har ju också fastighetsägare en naturlig roll att faktiskt kunna bidra.
[ Annons ]
Vad vill fastighetsägare ha hjälp med?
– Dels är det den generella rädslan att ställa frågan om våld i nära relationer. Den existerar i hela samhället. Men i de fall fastighetsägare har hört av sig till mig, har det ofta handlat om att de känner oro för en boende i fastigheten och hur de ska agera och bemöta kvinnan. Just bemötandet är den ständiga frågan.
Hur kan man som fastighetsägare arbeta strukturerat med detta?
– Ett bra sätt att skapa medvetenhet är att sätta upp informationslappar i trappuppgång, tvättstuga och förenings-lokal med kontaktuppgifter till Kvinnofridslinjen eller till den lokala kvinnojouren. Man kan också belysa ämnet i ett månadsbrev som går ut till alla boende, eller anordna föreläsningar, både för de boende och för dem som jobbar i fastigheten. Många gånger har de som jobbar i fastigheten bevittnat situationer där de inte vet vad de ska göra. Genom att prata om det kan man skapa en slags trygghet kring hur man ska agera vid en liknande situation.
Finns det inte en risk att det bara blir enskilda punktinsatser?
– Det finns alltid risker, särskilt eftersom kvinnan löper stor risk att bli ännu mer utsatt om förövaren förstår att någon har fått insyn. Men om det är en aktiv fastighetsägare som belyser och informerar kontinuerligt, där punktinsatserna helt enkelt sker mer löpande, är det ett sätt att visa att ”vi är på tå” och att det finns en vakenhet i fastigheten. Det kan hjälpa en kvinna att bli mer hjälpsökande.
Vilket ansvar vilar då på fastighetsägare i detta?
– En fastighetsägare bär inget eget ansvar att rädda kvinnan. Men det är allas vårt ansvar i samhället att möjliggöra en livsviktig förändring för varje våldsutsatt person. Och då är det genom att informera och vara en hjälpande hand till nästa destination i processen. Samt samverka med andra.
Hur kan man som fastighetsägare samverka med andra?
– Man kan samverka med våldsförebyggande organisationer. Att ta kontakt med den lokala kvinnojouren eller kvinnofridssamordnaren på socialtjänsten för att skapa sig en förståelse för hur de jobbar, är ett utmärkt första steg. Man kan också kontakta brottsofferjouren och kvinnofridslinjen för att få råd om hur man ska agera i en situation som upplevs svår.
Finns det andra aktörer att samverka med?
– Har man som fastighetsägare börjat engagera sig, är det ju också fantastiskt att bjuda in andra fastighetsägare till förslagsvis en temakväll. Det kan mynna ut i ett nätverk av fastighetsägare som kan jobba tillsammans. Till exempel kring möjligheten att stötta med kortvariga boenden, särskilt då boendeproblematiken är svår i kombination med att utsatta kvinnor ofta också är under ekonomiskt våld.?
