Bostadspolitisk debatt i gamla hjulspår

Några tydliga svar på hur bostadssegregationen ska lösas gavs inte på Politikerveckan i Järva. Dock ett radikalt moderat förslag om hundratals bostäder på Riddarholmen.

Annons:

Annons:

Annons:


Nej, det blev inte godkänt. Den dam som fick mikrofonen efter att politikerpanelen diskuterat bostäder och segregation i trekvart sammanfattade nog publikens inställning ganska så väl.

– Tror ni verkligen att vi som kommit hit idag är imponerade av er som skyller ifrån er på varandra. Ni har inte kommit med en enda konkret idé om hur vi ska lösa detta.

Ord och inga visor.

Ändå hade samtliga riksdagspartier inklusive Feministiskt initiativ, som ju är med i den koalition som styr i Stockholm, slutit upp på torsdagskvällen för att diskutera bostadspolitik på Politikerveckan i Järva.

Så blev det inte heller något vidare tryck kring själva frågan om segregationens orsaker. I panelen verkade man tämligen överens, med smärre ideologiska finjusteringar, om att det behövs en mer blandad stad.

Landstingspolitikern Fredrik Wallén (KD) betonade problemet med enbart en typ av upplåtelseform i orter som Rinkeby, Tensta och Husby.

– Det är ett för likartat boendeutbud med enbart hyresbostäder av en viss karaktär. Ett mer blandat boende bäddar för att motverka segregation.

Riksdagsledamoten Leif Nysmed (S) gav medhåll men betonade att det inte innebär att hyresbeståndet ska säljas ut, utan ville hellre se en komplettering.

Gustav Hemming (C), Miljö-, skärgårds- och regionplaneringslandstingsråd, betonade att segregation i första hand inte är en bostadsfråga.

– Det handlar om att inte alla människor inte kommer in på bostadsmarknaden, att man inte får en chans att tjäna tillräckligt med pengar för att kunna välja var de vill bo, sa Gustav Hemming.

Nooshi Dadgostar (V), riksdagsledamot, betonade också friheten för den enskilde att kunna bo var man vill. Men hennes recept var inte friare regler för lönesättning.

– Vi måste bygga så att man kan bosätta sig var man vill. Det behövs billiga hyresrätter över hela Stockholm.

Nooshi Dadgostar återkom till tesen att marknaden styr bostadspolitiken, vilket enligt henne driver upp priserna på bostadsmarknaden.

– Vi behöver en social bostadspolitik som är politiskt styrd.

Joakim Larsson (M), borgarråd i Stockholm höjde ett varningens finger för hennes förslag om ett statligt byggbolag.

– Jag såg ett sådant i början av 90-talet som givetvis gick i konkurs. Det är många politiker som får för sig att hyresrätten är den billiga boendeformen. Och så är det faktiskt inte.

Joakim Larsson pekade på kalkylen för de så kallade Stockholmshusen som pekar på hyror betydligt dyrare än motsvarande bostadsrättsalternativ.

– Man ska inte bara snyta bort alla tankar på att ungdomar ska kunna ha möjlighet att köpa en bostad. Det är betydligt bättre att se till att stödja enskilda hushåll än subventioner som byggande som man återupptagit efter alla misslyckade försök.

Och därmed blev det en mer allmän byggpolitisk debatt än att diskutera de lösningar som publiken kommit för att höra.

Bostadsminister Peter Eriksson (MP) betonade att bostadsbristen främst slår mot unga och nyanlända som inte kan köpa de dyra bostadsrätter som byggs i Stockholm.

– En lösning är knappast att underlätta för 20-åringar att låna flera miljoner. Det är ingen bra start i livet.

Och då menade han att ett investeringsstöd riktade till hyresbostäder med rimliga hyror är en väg framåt.

– Det pressar kostnaderna, det ser vi väldigt tydligt. Vad jag skulle vilja är att Stockholms kommun i större utsträckning använder investeringsstödet och utnyttjar sin möjlighet som markägare till att bygga bostäder till rimliga kostnader, sa Peter Eriksson.

En dålig idé tyckte Joakim Larsson som istället lanserade en radikal idé om hur Peter Eriksson skulle kunna ta ett större statligt ansvar.

– Statens fastighetsverk äger en hel holme i innerstaden, Riddarholmen, där det inte finns en enda bostad. Det skulle kunna bli hundratals bostäder om man såg till att flytta ut de kontor som finns där idag.

Det tänkte dock inte Peter Eriksson göra.

– Det är sant att det inte byggs på Riddarholmen. Men det finns andra ställen, och där byggs det massvis med bostäder idag. Men vi bygger inte tillräckligt för folk med liten plånbok. Där har inte borgarna ett enda svar.

Liberalernas bostadspolitiske talesperson riksdagsledamoten Robert Hannah menade att byggbolagen såklart inte säger nej till gratis pengar. Han ville inte att en enda bostad ska byggas med subventioner i Stockholm.

– Istället måste förorterna få konkurara om priset. Prisskillnaden mellan en hyresrätt i Tensta och i innerstaden är väldigt låg. Därför finns det inte en enda 90-talist som fått en hyresbostad i innerstaden vitt idag. Det måste kosta mer där människor efterfrågar bostäder.

Riksdagsledamoten och Sverigedemokraten Roger Hedlunds analys var kanske inte heller så föga överraskande.

– Ingen vågar ta i den stora frågan. Den kraftigt ökade invandringen har lett till att vi fått en extremt hög bostadsbrist. Det är vad man i första hand måste titta på innan man tar till andra nödlösningar.

Något som Joakim Larsson kvickt avfärdade.

– Vi har haft bostadsbrist i det här landet betydligt längre än vad du kan ana.

Annons: