Karonlia Skog, statlig utredare, om socialt hållbar bostadsförsörjning. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 17 juni, 2022

Vill sänka bostadströskeln

Om utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning blir en vattendelare, i ett Sverige som länge saknat en egentlig social bostadspolitik, återstår att se. Vi tog en fika med Karolina Skog, vars utredning nu är ute på remiss.

Karolina skog kommer cyklandes på Gullmarsvägen och stannar vid det trevliga lilla bageriet Spiga Madre. En högst vardaglig scen, men kanske kan den ändå säga oss något om utredaren bakom SOU 2022:14 – Sänk tröskeln till en god bostad.

[ Annons ]

Den moderna packcykeln signalerar att hon, även om hon lämnat sin riksdagsplats, är miljöpartist – fast så här strax utanför Södermalms tullar är vibbarna egentligen lika mycket hipster. I regel innebär en intervju med en statlig utredare på sin höjd tjugo minuter på telefon. Att Karolina Skog valt att ta sig till fiket snett över gatan från reporterns port säger oss att just denna utredare dock inte anser arbetet avslutat med 700 sidor utredning.

Den inbitna cykelentusiasten har tidigare stuckit ut genom att säga att valet att inte ha cykelhjälm inte alls handlar om risktagande. Däremot säger det oss att Karolina Skog inte räds att ta strid mot konsensus.

– Jag kan konstatera är att den skattetekniska utredningen inte är gjord och att det finns strukturella samband mellan en fungerande bostadsmarknad och skatteregler, säger Karonlia Skog, statlig utredare, om socialt hållbar bostadsförsörjning. Foto: Johan Bergmark

Flera röster har talat om utredningen som ett tydligt brott mot ett politiskt konsensus. Utredningen har kallats allt ifrån en missad chans (Hyresgästföreningens Marie Linder) till en dödförklararing av den generella bostadspolitiken (Svenska Dagbladets Peter Wennblad). Men hur stor betydelse, på en tiogradig skala, anser Karolina Skog själv att utredningens förslag får om de genomförs?

– Då skulle jag vilja se de tre benen som en helhet. Alltså min utredning tillsammans med utredningen om bostadsbidragen och utredningen om startlån. Tillsammans skulle de göra substantiell skillnad genom att sänka trösklarna för många som i dag inte kommer in på bostadsmarknaden. Det skulle ta oss två pinnhål framåt.

Två av tio bara?

– Ja, det är lång väg kvar. Ingen av dessa tre utredningar har tittat på skattefrågorna, som är en bidragande orsak till många problem i dag. Den skattepolitiska översyn som fanns med i januari-avtalet, och som jag hade med som en förutsättning i mitt arbete, blev ju aldrig av.

Hon talar om utredningen som ett första steg och ett ramverk. Hon värjer sig mot att kalla det kompromisser, utan talar hellre om genomförbarhet oberoende av mandatfördelning efter nästa val. Men finns det då inte en uppenbar risk att det bara blir ett steg, i ett ramverk som förblir tomt?

– Det blir upp till kommande regeringar och vilken press som sätts på dem. Men i utredningen finns konkreta förslag som kan göra skillnad direkt i människors liv om de genomförs. Uppenbart finns det väldigt mycket låsningar i dag. Men ett sätt att runda dem är att bryta ner frågorna i små delar som då lättare kan hanteras. Det finns inget alexanderhugg som löser allt.

Ett knytnävsslag i magen var när jag i dödsorsaksregistret läste om hur bostadsbrist anges som en dödsorsak

Du talar om en alarmerande situation på bostadsmarknaden. Kan du beskriva med en bild?

– Ett knytnävsslag i magen var när jag i döds-orsaksregistret läste om hur bostadsbrist anges som en dödsorsak. Det är våldsutsatta kvinnor som lämnat en relation, hamnat i ett akutboende, men kommer inte vidare till någon permanent bostadslösning och därför flyttar tillbaka och blir mördade.

En bullrande grävmaskin tvingar oss att överge solen på uteserveringen. Det är belysningskablar som ska dras, inte bostäder som ska byggas. Men det får duga som övergång till vad som från olika håll lyfts fram som utredningens stora förtjänst – på vilket sätt den betonar att allt inte kommer att kunna lösas med ökat byggande.

– Alla bostadsaktörer jag pratat med är överens om att vi måsta prata om annat än enbart byggande. Om man verkligen menar det så kan man få politiken dit.

Samtidigt som det uttrycks förhoppningar att detta kan vara början på en – sedan länge utebliven – social bostadspolitik, så hörs protester på detaljnivå. Både Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta har protesterat mot förslaget att reglera hyresvärdars tillträdeskrav.

– Men det är ganska naturligt att de gör det. Jag har aldrig stött på någon branschorganisation som tycker att den egna branschen behöver regleras, säger Karolina Skog.

Men hon konstaterar samtidigt att många fastighetsägare redan har lättat på kraven.

– Men de fastighetsägare som redan tagit bort kraven för att vara mer inkluderande får dra ett stort lass. Om man kan skapa en norm kring detta så skapas en schysstare spelplan för samtliga fastighetsägare, menar Karolina Skog.

– Det viktiga är att få staten att växla upp sitt ansvar, då kommer också kommunerna bli mer aktiva, säger Karonlia Skog, statlig utredare, om socialt hållbar bostadsförsörjning. Foto: Johan Bergmark

Makten att i slutändan välja hyresgäst kommer att ligga kvar hos fastighetsägaren, försäkrar hon.

– Det blir en mjuk normerande lagstiftning, ett sätt för staten att visa vad man vill. Det är ett lågt krav att kräva av fastighetsägare att de ska behöva tänka efter lite och kunna motivera varför man gör som man gör.

Men om det inte finns några som helst krav och sanktioner – gör det då ens någon skillnad?

– Normerande lagstiftning gör skillnad i Sverige på annat håll. Det är inte straffbart att gå mot röd gubbe – men de flesta stannar ändå.

En invändning är att fastighetsbolag på vissa håll använder differentierade tillträdeskrav som ett sätt att stärka ett utsatt område genom att inte låta arbetslöshetssiffrorna lokalt passera en viss gräns.

– Det låter klokt! Men det är ju också ett exempel på när man tänker efter och aktivt kan motivera varför man gör som man gör. Vilket är just vad utredningen föreslår.

Ett annat av förslagen är att kommunernas bostadsförmedlingar ska kunna jobba mer med förturer. Karolina Skog är själv tydlig med att det kvantitativt skulle göra ganska liten skillnad. Skulle kösystemen göras om helt skulle de som väntat längst sannolikt slå bakut.

– Det är viktigt att komma ihåg att ett förslag inte är dåligt bara för att det inte löser problemet för den stora massan. Här handlar det om akuta behov, som exempelvis våldsutsatta kvinnor. I antal är det, relativt bostadsmarknaden i stort, en liten grupp. Men för den gruppen är det livsviktigt, säger hon.

Men det handlar återigen mer om en normerande lagstiftning. Karolina Skog vill inte tvinga på kommunerna ett enhetligt system för bostadsförmedling vilket hon motiverar utifrån att bostadsmarknaderna ser så olika ut på olika orter.

Här går det att dra paralleller till en färsk rapport från bostadsforskaren Martin Grander. Han visar hur det i kommuner utan allmän-nyttiga bostäder blir ett högt, ofta för högt, tryck på privata fastighetsägare att axla ansvar för bostadsförsörjningen. Kommuner utan allmännytta kan, precis som med utebliven bostadsförmedling, motivera det utifrån att deras bostadsmarknad inte har behovet. Eller så vänder man på resonemanget. Bostadsmarknaden ser annorlunda ut just på grund av denna avsaknad – effekten blir, enligt vissa, social dumpning.

– Jag har funderat mycket på om det är möjligt att skapa incitament, eller öka pressen, på de kommuner som inte tar ett ansvar. Men jag har svårt att hitta något som är demokratiskt acceptabelt.

Varför då?

– Det kommunala självstyret är starkt. De styrande har ju gått till val på att det är så här det ska vara. Andra utredningar har velat tvinga kommunerna att på olika sätt agera, men jag noterar att de ligger kvar i högar på Regeringskansliet.

Andra utredningar har velat tvinga kommunerna att på olika sätt agera, men jag noterar att de ligger kvar i högar på Regeringskansliet.

Men utan tydliga krav och sanktioner – hur ska man då få kommuner och fastighetsägare att göra det utredningen föreslår?

– Att kommuner ska lämna hyresgarantier till barnfamiljer, som utredningen föreslår, är tvingande. Men det viktiga är att få staten att växla upp sitt ansvar, då kommer också kommunerna att bli mer aktiva.

Om de förslag utredningen föreslår genomförs kommer vi alltså två pinnhål uppåt. Men sänkta tillträdeskrav, och andra småjusteringar, ger inte strukturellt hemlösa förtur. Hur ska samhället fånga upp dem? Karolina Skog är tydlig med att det behövs större strukturella reformer. I utredningen uppmanar hon till att ge en parlamentarisk kommitté i uppdrag att fördjupa frågorna. Men inom utredningens ramar aktar hon sig för att säga vad de bör ta upp. Men kanske nu över en kopp kaffe?

– Jag tror inte att det är så klokt att jag säger för mycket. Men en sak jag kan konstatera är att den skattetekniska utredningen inte är gjord och att det finns strukturella samband mellan en fungerande bostadsmarknad och skatteregler.

Det visste vi. Jag byter strategi och hävdar att har man sagt A får man säga B.

– Jag pekar också på behovet att bygga mer för äldre och föreslår att titta på riktade åtgärder.

Nja, det kan vi läsa om i rapporten. Nästa strategi: ledande frågor:

Det talas ofta om renovräkning, om hur billiga hyreslägenheter försvinner. Många menar att bruksvärdessystemet är en pådrivande faktor. Som utredare kanske du inte ska ge dig in på att diskutera alternativ hyreslagstiftning. Men kan det vara ett område en parlamentariskt sammansatt utredning borde kika närmare på?

– Ja, definitivt! Jag pekar ut risken att vi renoverar bort billiga lägenheter i utredningen. Där finns det ett strukturellt problem, och lösningen är ju, som du säger, kopplad till hyressättning. Även om jag som utredare inte kan och bör föreslå konkreta förändringar, så kan jag rent objektivt konstatera att dagens system möjliggör stora hyreshöjningar i samband med renoveringar.

Så det kan vara klokt att utreda och förslå förändringar av dagens hyressättningssystem?

Karolina Skog ser vartåt det barkar och skrattar.

– Ja, men vi stannar där. 

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]