Vägar framåt efter krisen

Slutet för det öppna kontorslandskapet, grön återhämtning och accelererad digitalisering av handeln. Teorierna om hur fastighetsbranschen kommer att påverkas av pandemin är många. I en serie artiklar kommer vi att diskutera återhämtningen med folk från olika håll i branschen.

Alla har sin version av hur den kris vi just genomlever kommer att forma framtiden. Det är visioner som pendlar mellan total dystopi och möjligheten att starta om för någonting större och bättre.

De närmaste dagarna kommer du att kunna läsa intervjuer med personer med olika insikter i fastighetsbranschen. Hur påverkas man av krisen? Är det möjligt att göra en omstart? Och inte minst – hur arbetar bolagen konkret för att vara beredda när allt tar fart igen?

Som utgångspunkt börjar vi med en omvärldsspaning. För det är som sagt inte svårt att hitta åsikter och teorier om hur samhället kommer att se ut efter coronakrisen. Men viss varning att vi just nu övervärderar krisens betydelse är nog på sin plats. Coronavirusets härjningar drabbar just nu så många hårt. Då måste det väl ändå föra något gott med sig? Som den danske författaren Carsten Jensen när han skrev ”Viruset kan öppna dörren till en bättre värld” i Dagens Nyheter. Betydligt dystrare lät det när hans Michel Houellebecq intervjuades i samma tidning. Det blir som nu – fast sämre, sa den franske författaren.

Utan att spekulera alltför mycket i gott och ont går det att se hur tre globala makrotrender, som fanns redan innan pandemin, har fått nytt bränsle av krisen.

Digitaliseringen har gjort en blixtframryckning. På bara några veckor blev vi ett totaldigitaliserat land där det mesta sker på distans. Det återstår att se om det är en tippingpoint som blir bestående.

Krisen med avbrutna leveranskedjor har påvisat en svaghet i globaliseringen. Den geopolitiska instabiliteten med handelskrig mellan stormakter och ett sönderfallande europasamarbete kan förstärkas av ländernas olika strategier för att bekämpa pandemin och inte minst ett upptrappat handelskrig för att erövra skyddsmaterial och kanske någon gång ett vaccin.

Men pandemin är samtidigt ett problem som förenar oss globalt. Klimat- och hållbarhetstrenden har fått en skjuts framåt när nedstängda städer genererat minskade utsläppsnivåer. Men blir det bestående effekter eller leder krisen till att klimatarbetet prioriteras ner? Det är helt klart många röster för omställning till något nytt.

I ett öppet brev med rubriken ”Grön återhämtning” tryckte 180 bolagschefer, fackföreningsledare, lobbyister och ledamöter i EU-parlamentet på att coronakrisen bör användas för att ställa om till en klimatneutral ekonomi.

Men många experter tror att det är en kortvarig vinst för klimatet. Vid tidigare kriser med ekonomisk recession har miljö- och klimatarbetet fått stryka på foten då all kraft läggs på att få tillbaka jobb och tillväxt. Dessutom har FN:s klimattoppmöte, COP26 som skulle ha hållits i Glasgow i november 2020 ställts in med obestämt ny tidpunkt 2021. Ovanpå det kan de låga oljepriserna fördröja en grön omställning genom att de fossilfria alternativen blir jämförelsevis dyrare.

Det finns således tecken som pekar åt än det ena, än åt det andra hållet. Men här är ett försök att koka ner det till fem möjliga trender som kan få stor påverkan på fastighetsbranschen?

1. Ett omdefinierat behov av kontor

Även om många klagar på att det är tråkigt att jobba hemifrån har vi vant oss att arbeta på distans och upptäckt fördelarna att slippa restid, kunna motionera mitt på dagen och så vidare.  Därför spår många att vi i hög utsträckning kommer fortsätta att distansarbeta. Hjärnforskaren Katarina Gospic och ledarskapsforskaren Mats Tyrstrup talade i en intervju i Dagens Nyheter om att kontoren inte behövs. De tror att allt mer kommer att ske i hemmet med nya krav på att bostäderna utrustas av arbetsgivaren.

Stämmer det kommer fastighetsmarknaden troligen påverkas av ett överskott på kontorsytor. Även hotell- och konferensmarknaden kan få det tufft om fler ser möjligheterna att genomföra konferenser och möten digitalt. 

Christoffer Börjesson, chief digital officer på Fastighetsägarna, resonerar i ett blogginlägg för att svaret knappast är antingen hemma eller på kontor, utan både och. Han pekar på behovet av flexibilitet och att ha en infrastruktur som kan hantera delningstjänster av ytor och service.

Många tror att vi även i framtiden kommer att behöva distansera oss för varandra för att minska smittspridning. Därför har bolaget Cushman & Wakefield lanserat ett kontorskoncept kallat ”6 feet office” som innebär att kontorsplatser och mötesrum är anpassade för att medarbetarna ska kunna hålla avstånd från varandra.

På svenska kontorsinredningsföretaget DPJ Interiör noterar man att försäljningen av avskärmningsmöbler har ökat lavinartat.

2. Kvällsekonomins död eller pånyttfödelse

Inställda konserter, evenemang och utställningar har gjort att vi istället har vi fått vänja oss med livesändningar på Facebook och andra digitala plattformar. Restriktioner och publikförbud har tvingat produktionsbolagen att vara kreativa vilket genererat en rad nya onlineformat Konsumtionen av streamingtjänster har ökat markant under pågående period av hemmaisolering. Många har diskuterat huruvida detta är slutet för biografmarknaden.

Atrium Ljungberg jobbar för att skapa en 24-timmarsstad i Slakthusområdet, Stockholm. För att stötta nattlivet är man, vid sidan av Stockholms stad och Visit Stockholm, samarbetspartner till arrangemanget ”United We Stream” som är en livesänd 24-timmarsfestival.

– Den 6:e juni vill vi att hela Stockholm ska sitta hemma och dansa vid sina skärmar, säger Jon Allesson, affärsutvecklingsansvarig för Stadsinnovation på Atrium Ljungberg. 

3. Coronakrisen en accelerator för digitalisering av detaljhandeln.  

På kort tid har tillväxten för köp av mat och apoteksvaror via nätet ökat dramatiskt. Även andra detaljhandelsbranscher som växter och heminredning har haft bra tillväxt på sin e-handel. Inte minst har den äldre målgruppen upptäckt e-handelns fördelar.

Men även den fysiska detaljhandeln står för innovativa servicelösningar. Här är några exempel:

• Kunder får boka tid i butikerna enskilt eller i mindre grupper för personlig rådgivning.

• För att leva upp till Folkhälsomyndighetens krav testas molnbaserade kösystem.

• Kedjan Lifvs har på kort tid etablerat obemannade butiker runt om i landet och hemleveranser till de mest avlägsna hemmen dit andra leveranser inte når.

• Elgiganten och Biltema är några av de kedjor med ”Drive thru-satsning” där personalen levererar den beställda ordern utanför varuhuset direkt i bilen.

• Clas Ohlsson har lanserat sin hantverkartjänst ”Clas Fixare” i mobilen som gör det lättare att ta hand om det vi redan äger.

Men det mest bestående är kanske hur sämre tider brukar gynna lågpriskoncept vilket redan syns i HUI-statistik – Rusta, Jula, Ullared visar tillväxt.

Helt klart ökar coronakrisen angelägenhetsgraden att hitta lösningar för att hantera det överskott av ytor som uppstår under vissa tider på dygnet. En trend är O2O (Online to Offline) som handlar om hur onlineföretag gett sig in på den rent fysiska planhalvan. Om det och annat kan man läsa om i färska rapporten ”New Real Estate – fastighetens värde i den nya delningsekonomin” från Fastighetsägarna.

4. En möjlighet till snabbare klimatomställning

Fossilfritt Sverige efterlyser just nu projekt som efter den akuta pandemikrisen behöver någon typ av stöd eller annan åtgärd för att kunna genomföras eller tidigareläggas. Tanken är att man på så sätt både ska kunna påskynda omställningen till fossilfritt samtidigt och samtidigt bidra till att stimulera ekonomin och skapa arbetstillfällen. Tillsammans med cheferna för Vatten­fall, Scania, ABB power grids och SSAB gav Svante Axelsson från Fossil­fritt Sverige flera förslag på möjliga investeringar. Här märks bland annat investeringar i ett mer robust elnät, elvägar och anläggningar för infångning och lagring av koldioxid.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) gör i rapporten ”Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi” kopplingar förändrade lokalbehov. Där finns förslag till översyn av skatteregler, hyreslagen och plan- och bygglagen för att främja delning av lokaler.

–  Just nu genomgår samhället en betydande kris, men visar också på stor anpassningsförmåga. Inför framtiden behöver vi fortsätta att investera i ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle, vilket vårt projekt hoppas kunna bidra med, säger Åke Svensson, ordförande för projektet.

I rapporten finns även förslag om en svensk plaststrategi där efterfrågan på återvunna plaster stimuleras och idéer om ett ramverk för att mäta och följa upp matsvinn och matavfall.

5. Ökade hemleveranser skapar nya logistikmönster

Enligt en studie från Centre for Research on Energy and Clean Air (CREA) kan de minskade luftföroreningarna i krisens spår innebära att ungefär 11 000 förtidiga dödsfall på grund av luftföroreningar har undvikits. I flertalet europeiska städer planeras det nu för färre bilar.

Men samtidigt kvarstår transportbehovet och behöver effektiviseras. Inte minst har vårt beteende förändrats radikalt kring att beställa hem mat. Uber Eats försäljning har ökat med över 10 procent varav 30 procent är helt nya kunder.

– Jag tror att det är viktigt att förstå hur man kan dela ytor via digitala plattformar. Eller hur fastighetsbranschen behöver bli en del i de nya delningsekonomierna kring paket- och matleveranser, där ju våran yta är en central funktion för att skicka och ta emot paket, men också för att leverera mat snabbt utan ett det behövs en restaurang, säger Christoffer Börjesson, chief digital officer på Fastighetsägarna.

Ghost Kitchen eller Shared Kitchen, alltså delade restaurangkök utan serveringsdel, som är optimerade för de ökande matbeställningarna online kan bli nästa stora delningstrend.

Räkna med att detta är något som fastighetsbolagen har ögonen på. Följ vår intervjuserie här på fastighetstidningen.se så får du reda på hur.