Testar trygghet

Trygghetscertifieringar är ett effektivt sätt att skapa ökad trygghet och minskad brottslighet i och runt sina fastigheter. Att inom ett område utgå från en gemensam metodik har också visat sig vara framgångsrikt.

Lennart Levander på Svensk Trygghetscertifiering har en gedigen erfarenhet av kriminalitet, först som patrullerande polis på 70- och 80-talet och senare på enheten för forskning och utveckling på Polismyndigheten i Stockholms län. Några år under 2000-talet arbetade han som konsult på Fastighetsägare i Järva där han genomförde trygghetsbesiktningar, och 2018 bildade han och kollegan Ulf Malm Svensk Trygghetscertifiering.

Den här dagen ska Lennart Levander göra en kontrollbesiktning av en fastighet hos Signalisten i Solna. De har redan certifieringen, nu görs en besiktning för att se att kraven efterlevs.

– Vi tittar dels på förvaltningsfrågor, men också skick på dörrar, belysning, orienterbarhet och andra fysiska områden. Det är 57 frågor, både förvaltningsfrågor och underhållsfrågor. 28 av dem är obligatoriska, det vill säga man måste svara ja på dem för att få en certifiering av oss, säger Lennart Levander.

Märker vi att de inte sköter sig så har vi rätt att ta tillbaka certifieringen.

Ulf Malm har som jurist arbetat brottsförebyggande och med kartläggningar av otrygghet sedan 1997. 2002 började han att utveckla trygghets-besiktningar av bostadsfastigheter och parkeringar i Angered och Gamlestaden i Göteborg. Den erfarenheten är grunden till bolagets arbetssätt.

– I besiktningen ges fastighetsägaren olika poäng där vi har viktat frågorna. Och när man fått en viss poäng, då kan vi trygghetscertifiera fastigheten. Man måste inte ha gjort allt rätt, men man måste ha mycket rätt. Man har avtalet i fem år, sen måste det förnyas. Under tiden gör vi stickprovskontroller och ser till att det efterlevs. Märker vi att de inte sköter sig så har vi rätt att ta tillbaka certifieringen.

I en surfplatta bockar Lennart Levander av de olika punkterna som finns med för att behålla certifieringen. Först börjar han med att ta ett varv runt huset för att se om det ser allmänt trevligt och prydligt ut, att utebelysningen fungerar samt att det inte finns någon skymmande vegetation. Lennart tar bilder som han bifogar till respektive punkt.

Sedan går han till den första porten och undersöker belysningen.

– Den är god och inte bländande. Det är en perfekt belysning, då den kommer rakt ovanifrån. Portnumret syns tydligt, och rutorna i entrédörren är hela och går inte att öppna. Det är också elektroniska portlås utan koder, och det är bra eftersom koder väldigt snart är på drift.

Det är också elektroniska portlås utan koder, och det är bra eftersom koder väldigt snart är på drift.

Lennart Levander tar fram två bräckjärn. Men karmen har ett brytskydd med sprintar, så det är mer eller mindre omöjligt att bryta upp. I trapphuset fungerar inte en del lampor, och utanför några lägenhetsdörrar står det barnvagnar och en säck. Lennart tar bilder, som förs till protokollet.

Ett förrådsutrymme som är tomt saknar lås, och det blir det nedslag på. Om inte fastighetsägaren sätter dit ett eget lås kan nån annan ”ockupera” förrådet och det blir svårt att veta vem som sakerna tillhör.

Svensk Trygghetscertifiering är inte de enda som erbjuder certifiering och trygghetsbesiktningar. Bland annat har Skandia Fastigheter jobbat aktivt med att stärka säkerhet och upplevd trygghet genom en extern granskning och certifiering enligt den internationella standarden Shore, framtagen för kommersiella lokaler.

Men oavsett vilket bolag som genomför en trygghets-besiktning eller certifiering, så gör det skillnad, säger Hjalmar Falck, verksamhetschef hos Fastighetsägare BID Sofielund i Malmö. I en undersökning utförd av Institutionen för kriminologi vid Malmö universitet granskades trygghets-strategin under 2016-2017.

– Man mätte känslan av minskad otrygghet, ökad kollektiv styrka i området och liknande, men det gick inte att få fram exakta siffror i procent kring förbättringarna. Men det var en tydlig trend att bostads- och källarinbrotten hade minskat. De blev nästan obefintliga när man certifierat en fastighet. Så det innebär absolut en känsla av ökad trygghet för de boende i fastigheten – och ett ökat värde för fastighetsägaren, säger Hjalmar Falck.

Många fastighetsägare tror att de kan förebygga brott själva, men till det behövs specialistkunskap.

Många fastighetsbolag arbetar systematiskt med trygghetskontroller. Certifiering, som utförs av någon utomstående, tillför systematik. I ett område med många aktörer är det viktigt att alla lever upp till samma standard. Det som ett argument när lägenheter säljs i bostadsrättsfören stärker den kollektiva styrkan i hela området

Ulf Malm skulle gärna se att det fanns krav på alla fastighetsägare att ha någon typ av certifiering. Den skulle dock behöva vara noga reglerad, så att inte fastighetsägare tänker att ”kompetensen finns i huset”. För det gör den inte, menar Ulf Malm.

– Om vi skulle leka med tanken att det skulle uppstå någon form av statlig trygghetscertifiering eller statliga riktlinjer. Låt oss säga att Boverket skulle komma med en mängd regler på området, vilket skulle kunna vara rätt naturligt, så behövs det ju fortfarande konsulter som ser till att de efterlevs. Många fastighetsägare tror att de kan förebygga brott själva, men till det behövs specialistkunskap. Precis som man behöver specialister för andra områden, som brandskydd, elinstallationer, hissmontörer, trafiksäkerhet och så vidare.

---

CERTIFIERINGAR GRANSKAS

I ett forskningsprojekt ska nu effekterna av trygghetscertifiering nagelfaras.

Institutionen för kriminologi vid Malmö universitet startade våren 2021 projektet ”Trygghetscertifieringar av flerfamiljsbostäder: En effektutvärdering”. Kring årsskiftet 2023/24 hoppas de ha svar på i vilken utsträckning trygghetsbesiktningar av flerfamiljsbostäder leder till en ökad trygghet och trivsel bland boende, samt om det blivit färre stölder och inbrott.

Dock är projektet vilande för tillfället, så ansvarige professorn Anna-Karin Ivert har än så länge inga resultat att presentera.

BID-inspirerade projekt som startats i problemtyngda områden, som ofta använder trygghetscertifiering som ett verktyg, kan dock visa dokumenterat goda resultat.

I Järva, norr om Stockholm, bildades 2007 den ideella föreningen Fastighetsägare i Järva. Förbättrad belysning, förstärkt renhållning och underhåll har lett till påtagliga framsteg. Stadsdelen hade flest lägenhetsinbrott i Sverige för tio år sedan, nu ligger man under rikssnittet.

När åtgärderna som Fastighetsägare BID Sofielund i Malmö gjort blev granskade av Institutionen för kriminologi vid Malmö universitet var det tydligt att bostads- och källarinbrotten minskade radikalt när man certifierat en fastighet.