Undervisningen pågår i digital form från tomma salar på Jönköpings universitet. Charlotta Mellander är professor i nationalekonomi och forskar om regional utveckling, städer och kreativitet. Foto: Sofia Beijer
Publicerat 5 juni, 2020

”Städernas styrkor och svagheter kommer att förstärkas”

Visst tar städerna stryk. Men det är också där potentialen för återhämtning är som störst. Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, ger inte mycket för talet om stadens tillbakagång.

Städerna kan komma att backa i utvecklingen om krisen drar ut på tiden. Det tror Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi och en av de främsta experterna på stadsutveckling.

[ Annons ]

[ Annons ]

Fast rent befolkningsmässigt tror hon inte att städerna påverkas i någon större grad av coronaviruset. Inte heller tror hon att städerna, när pandemin väl är över, kommer att ha tagit lika mycket ekonomiskt stryk som andra delar av landet kan komma att göra.

Nej, vad Charlotta Mellander syftar på är ett kliv ner i den urbana utvecklingstrappan.

– I ett historiskt perspektiv kan man se hur städernas styrka länge byggde på rena agglomerationseffekter, alltså att man fick produktionsfördelar av sin storlek. Men under de senaste decennierna skedde en förändring. Nu var det istället variationen i utbudet, helt enkelt alla roliga saker man kunde göra, som drog de unga till staden.

Men det är just stadens utbud som nu tar mest stryk. Flera restauranger och nöjesetablissemang har redan klappat igen.

– Tappar vi dessutom mer i köpkraft kommer det att slå hårt mot våra stadskärnor. Då får vi nog förvänta oss att inte se lika mycket aktivitet på ett tag.

Men det kommer inte innebära stadens omedelbara död om vi ska tro Charlotta Mellander.

– Nej, snarare ett tillfälligt steg tillbaka. Det som återigen kommer att hjälpa städerna är att man har en så stor produktivitetsfördel av att vara stor.

Jag tror att när krisen väl har lagt sig så är det i städerna vi kommer att hitta tillväxten snabbast igen.

Som forskare garderar hon med många om och men. Det finns helt enkelt ingen tidigare situation att jämföra med. Tidigare pandemier, som spanska sjukan, slog mot en helt annan typ av samhällsstruktur och i en tid då samhället såg annorlunda ut.

– Det är naturligt att effekterna nu märks tydligast i städerna. Helt enkelt eftersom det är där det bor flest. Men långsiktigt är det svårt att se att det skulle ta bort människors behov av att vara nära varandra. Jag tror att när krisen väl har lagt sig så är det i städerna vi kommer att hitta tillväxten snabbast igen. För där finns det en mångfald och diversitet som gör att man kan komma på nya grejer.

Att det skedde ett negativt trendbrott i Stockholms flyttströmmar förra året rönte ganska stor uppmärksamhet. Det var alltså fler som flyttade ut från Stockholms län än vad som flyttade in. Statistik som genererade en del artiklar på temat barnfamiljen som sökt sig bort från den täta staden till billigare och mindre brottsutsatta landsbygden.

Det här är troligen inte den sista viruspandemin – kommer det inte vara en faktor som ytterligare driver på flyttströmmarna bort från staden?

– Visst några kommer säkert att göra ett aktivt val att flytta bort från staden. Men jag har väldigt svårt att se att det skulle bli en verkligt märkbar långsiktig trend.

– Det är sant att det funnits en viss utflyttning från Stockholms kommun. Men det beror inte på att man inte vill bo där, utan att det inte finns tillräckligt med bostäder för att möta efterfrågan. Och det växer ju desto mer i attraktiva kranskommuner runt omkring, som i exempelvis Sundbyberg och Solna. De växer i första hand inte för att de i sig är så attraktiva, utan för att man kan bo där och ta del av allt storstaden kan erbjuda. Den egentliga trenden är att storstadsregionerna växer.

Då har Charlotta Mellander betydligt större farhågor för de spår pandemin kommer lämna efter sig på mindre regioner som är helt beroende av enstaka industrier, som exempelvis turism.

– Men glöm inte att lika mycket som den lilla platsens svagheter ställs på sin spets, så kommer städernas styrkor och svagheter att förstärkas i den här processen.    

I Stockholmsområdet slog coronaviruset extra hårt mot stadsdelarna kring Järvafältet. Trångboddhet nämns som den främsta orsaken till att många personer avled i sviterna av covid-19.

– Vi vet alla att en segregerad stad kommer med en rad utmaningar. Men vi lever i någon slags vardag där vi ändå väljer att acceptera det. Men nu ställs frågan på sin spets.Vill man bygga en starkare stad inför nästa pandemi måste vi hitta bättre lösningar. 

[Fler artiklar i temat]

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]