När den borgerliga majoriteten i Stockholm stad under mandatperioden sålde skolfastigheter ledde det till het debatt. Ideologiskt drivet, menar Socialdemokraterna. Ett sätt att minska låneskulden, menar Moderaterna.
Privata skolor, privata äldreboenden och sjukhus är och har länge varit en het politisk fråga med starka ideologiska inslag. Men det har till största delen handlat om verksamheten, rätt sällan om själva fastigheten.
– Det är liksom ingen stor grej vem som äger husen. Det är nog rätt bra att vi har låg profil och att det inte blir för mycket debatt om ägandet, sa Jens Engvall, vd på Nyfosa i en intervju med Fastighetstidningen 2020 då vi skrev om samhällsfastigheter.
[ Annons ]
Mycket tyder på att opinionen alltmer börjar vända blickarna mot just ägandet av fastigheterna. Samhällsfastigheter är en sektor som vuxit kraftigt. Det finns inga exakta siffror, men uppskattningar som gjorts pekar på att 20 procent av landets alla skolor, äldrevårdsbyggnader, LSS-hem, polishus och all annan samhällsinfrastruktur som bedrivs av det offentliga i dag ryms i privata fastigheter.
En växande sektor letar också nya objekt. I december 2021 såldes sju skolbyggnader av Sisab som ägs av Stockholm stad, det till ett värde av knappt 1,2 miljarder kronor – alla byggnader hyrd av friskolor. Köpare var bland annat SBB. Under mandatperioden har majoriteten (M, L, KD, C och MP) avyttrat 30 förskolor och skolor till bolag inom samhällsfastigheter.
Kommuninvest har visat att det blir dyrare för skattebetalarna att hyra än att äga.
Försäljningarna ledde till en het debatt i lokala media och i Stadshuset, där Vänsterpartiet och Socialdemokraterna opponerade sig.
– Jag förstår att det är lukrativa affärer för privata fastighetsägare att gå in i dessa fastigheter, och vi ser sedan hur kommuner är helt beroende av att hyra tillbaka sin infrastruktur till medborgare. Kommuninvest har visat att det blir dyrare för skattebetalarna att hyra än att äga, så för mig är det tydligt att det handlar om ideologi när borgerliga partier säljer ut kommunala fastigheter, säger Karin Wanngård, socialdemokratiskt oppositionsråd i Stockholm stad.
För henne innebär sålda skolhus att kommunen därefter saknar rådighet över hur fastigheterna används.
– Vi vet inte om dessa friskolor är kvar om tio år, men det är kommunen som sedan har ansvaret för att ta hand om eleverna. Är fastigheten såld kanske vi inte kan hyra den längre, eller så har fastighetsägaren satt en hyra som är högre än den i kommunens fastigheter.
Joakim Larsson, stadsbyggnadsborgarråd (M), har svårt att förstå upprördheten hos Socialdemokraterna och att de vill göra försäljningarna till en valfråga.
– Att sälja icke-strategiska fastigheter där kommunen inte har egen verksamhet gör man i många kommuner och det har även Socialdemokraterna gjort när de suttit vid makten. Sisab har investeringar på cirka två miljarder per år de kommande åren och där behövs pengarna.
Att sälja icke-strategiska fastigheter där kommunen inte har egen verksamhet gör man i många kommuner och det har även Socialdemokraterna gjort.
Men kan inte Stockholm stad låna till investeringar till en bra ränta?
– Staden lånar mycket redan och har närmare 20 miljarder i investeringar varje år vilket har lett till att låneskulden nu är över 70 miljarder, trots försäljningarna.
I dagsläget är det förmånliga räntor, men även vi kan drabbas av räntehöjningar. Blir skulden för stor riskerar vi sämre kreditvärdighet och då blir alla lån dyrare för staden, säger Joakim Larsson.
Men det är en bild som Karin Wanngård inte håller med om.
– Stockholms kommun är landets rikaste och ja, vi har lån på fastigheter och vi har investeringsbehov, men vi är extremt väl kapitaliserade med bland annat tre solida bostadsbolag. Detta handlar inte om ekonomi, det är politisk strategi, menar hon.
Nu är Karin Wanngård inte helt emot att kommunen säljer fastigheter. Hon kan tänka sig att sälja Östermalms och Hötorgets saluhallar, och hon är även öppen för att privata intressen är med när idrotts- och badanläggningar ska byggas. På den punkten är man enig med Moderaterna. Och det pågår en del projekt som är pilotfall, bland annat Brännkyrkahallen och Sätra ishall, som ska byggas om.
– Vi får se hur dessa pilotprojekt faller ut. Kanske kan staden lära sig av hur de privata entreprenörerna jobbar. Vi har projekt där kostnaderna drar iväg och behöver själva bli bättre på att kalkylera, säger Joakim Larsson.
