Carl-Fredrik Grönhagen, vd på fastighetsbolaget Mannersons, möter upp i receptionen. Närmast familjärt presenteras vi för receptionisten, en av fastighetsskötarna, ekonomerna och Ida som studerar till sjuksköterska men jobbar deltid på företaget. Detta samtidigt som han banar väg till kontorets bibliotek där väggarna pryds av släktfotografier.
– Vi är ett familjeföretag som går tillbaka till 1886. Ursprungligen i form av en handelsbod här i Linköping, som sedan utvecklades till en grossisthandel. Min morfar beslutade att byta spår och började köpa fastigheter i början av 70-talet, säger Carl-Fredrik Grönhagen.
Mannersons är ett utpräglat familjeföretag, och det blir snabbt tydligt att arvet från tidigare generationer inte bara sitter på, utan även i väggarna. Men att Carl-Fredrik Grönhagen skulle flytta till Linköping för att ta över familjeföretaget var inte en från början utstakad väg – snarare tvärtom.
– Jag har från tidig ålder alltid haft siktet inställt på en internationell karriär inom finansbranschen, vilket har att göra med att jag trivs i nya miljöer och kulturer. Så efter studier i Internationell ekonomi i Lund och Kanada flyttade jag direkt till London.
Jag älskar kaos. Det är då jag är som bäst.
Efter några år på Londons finansmarknad gick flyttlasset till Luxemburg följt av Kairo. Tiden i Kairo ser han tillbaka på som fantastisk, mycket tack vare stadens myllrande och kaotiska stämning.
– Jag älskar kaos. Det är då jag är som bäst. Jag blir lugn i sådana situationer och har en stark övertygelse att man måste sätta sig i obekväma situationer för att utvecklas.
Tiden i Egypten var turbulent. Under de fem år som Carl-Fredrik Grönhagen tillsammans med sin fru och barn bodde i Kairo fick de uppleva ett folkligt uppror mot det totalitära styret.
– Tidvis var det förstås väldigt stökigt. Under revolutionen upplevde vi en eldstrid som pågick i ett dygn vid en polisstation bara några hundra meter från vårt hus. Jag besökte även Tahrirtorget där över en miljon demonstranter samlades. Det är helt otroligt att ha fått observera ett sådant historiskt ögonblick, säger Carl-Fredrik Grönhagen.

Steget från Kairo och den arabiska våren till det något stillsammare Linköping känns långt, men Carl-Fredrik Grönhagen poängterar samtidigt att livet i en mellanstor svensk stad också innebar nya utmaningar. Det som fick honom att 2013 till slut tacka ja till att inte bara ta över uppdraget som vd för Mannersons från sin morbror, utan även helt byta bransch, menar han berodde på långsiktigheten.
– Det finns något magiskt med att investera i kvalitet för att skapa fastigheter och stadsmiljöer som människor blir glada av och faktiskt värdesätter. Att man bygger för att det ska hålla i över hundra år, det skapar stolthet och lockade mig något oerhört.
Det faktum att Mannersons är just ett familjeföretag har, enligt Carl-Fredrik Grönhagen, tillåtit dem att satsa på saker som kanske inte visar sig i nästa kvartalsrapport i form av snabb avkastning, utan snarare är sprungna ur idén att de ska hålla över generationer.
– Det är värderingar som från start har genomsyrat Mannersons och som jag har vuxit upp med. Mina morföräldrar skrev i samband med en högtidlig middag ett antal villkor för att man skulle få bli aktieägare. Förutom att skaffa sig en egen utbildning och karriär, står det också att man inte ska bli kapitalkonsument och att man får lova att hålla sams och alltid arbeta för långsiktiga relationer.

Förutom att förvalta och utveckla fastigheter i Linköping och Motala med stort engagemang satsar de nu, 130 år sedan starten, också på att delta i byggnationen av nya stadsmiljöer i Norrköping och Stockholm, trots en svårare marknad.
– Vi växer med ekonomiskt tålamod, säger Carl-Fredrik Grönhagen.
Nyligen fick de, för femte året i rad, utmärkelsen Kundkristallen i tre klasser (högsta serviceindex, högsta produktindex och högsta profil). Framgångsfaktorerna är, utöver en personlig och nära relation med hyresgästerna, en managmentfilosofi där varje medarbetare inte bara uppmuntras till att ta beslut utan också förväntas göra det. Syftet är att hela tiden sporra den individuella utvecklingen och driva företaget i stort framåt, menar Carl-Fredrik Grönhagen.
– Under revolutionen i Egypten insåg jag hur värdefulla demokrati och valmöjligheter är. Man måste hela tiden aktivt arbeta med att ta ställning, ta ansvar och utnyttja sin möjlighet att göra val och ta beslut. Jag tror att det delvis är den insikten som gör att vi har en beslutsfattande organisation på Mannersons, och jag är väldigt tacksam för att få ha engagerade medarbetare som verkligen delar den filosofin.
Företagets omsorg om hyresgästerna handlar för Carl-Fredrik Grönhagen både om ett givande och ett tagande. Därför försöker Mannersons skapa en dynamik genom att försöka hitta hyresgäster som kan komplettera varandra på ett bra sätt i varje hus. Bolaget investerar också mycket i de allmänna utrymmena.
– Vi har till exempel inrett flera av våra tvättstugor med möbler, växter och tavlor, och rustar våra bakgårdar för att de verkligen ska kunna nyttjas till umgänge. Det finns en omtanke bakom det som uppskattas.
Våra fastighetsskötare ska veta vilken typ av färgsättning som passar just den specifika fastighetens tidsanda.
Att fastigheterna ska erbjuda hyresgästerna en tilltalande och vacker miljö löper likt en röd tråd genom Mannersons förvaltande, oavsett om det är en av deras 1700-tals fastigheter eller ett nybyggt hus helt i betong.
– Ledordet är kvalitet och att utgå ifrån varje fastighets personlighet. Det gäller att ha förståelse för husets premisser. Därför går alla våra medarbetare utbildningar inom byggnadsvård och arkitekturhistoria. Våra fastighetsskötare ska veta vilken typ av armatur och färgsättning eller vilket material som passar just den specifika fastighetens tidsanda, säger Carl-Fredrik Grönhagen.
På frågan om det estetiska och konstnärliga är ett lika stort intresse även utanför arbetet svarar han, till min förvåning, något tvekande. Det verkar snarare vara någon form av livsåskådning, ett sätt att se på livet och omgivningen i stort. Att förvalta och förädla det vackra, men också varsamt värna om historien. En filosofi som även verkar återspegla sig i hans senaste projekt när han nu är i färd med att ta över barndomsgården i Skåne.
– Fastighetsbranschen och lantbruket är två branscher som i min mening är närbesläktade på så vis att det är en väldig långsiktighet i de båda. Man måste ta hand om jorden för att den ska kunna avkasta om 50–100 år. Om man inte gör det på rätt sätt fördärvar man för kommande generationer. Det är samma perspektiv när det kommer till fastigheter.

Tanken är att han tillsammans med sin fru, Klara Grönhagen – även hon med en bred bakgrund som ingenjör, filmarbetare och doktor i fysik – ska testa på livet som jordbrukare. Hon på heltid, medan han kommer pendla mellan Skåne och Linköping.
– Förhoppningen är även att ha lite djur på gården. Både jag och min familj gillar att rida, mest terräng men även en del hoppning. Från början är det min mamma som födde upp hästar. Hon tyckte att jag och min bror skulle rida när vi var små, men jag var inte så värst intresserad då.
Carl-Fredrik Grönhagen beskriver hur lantbruket, trots att han är uppvuxen på gården, till stora delar är okänd mark för honom.
– Jag kan nästan ingenting om det. Men det är ju genom att försätta sig i okända situationer som man lär sig som mest, säger han och ler finurligt.
Där finns nästa äventyr. Ett nytt steg ut i det outforskade.


