Trots återkommande höjningar av VA-taxan de senaste åren är hushållens kunskap om hur systemet fungerar fortsatt låg. Endast sju procent av svenskarna kan korrekt ange vad VA-taxan faktiskt finansierar. Övriga har en ofullständig eller direkt felaktig bild, enligt WSP:s senaste rapport.
Nästan hälften av hushållen uppger dessutom att de inte vet hur mycket de betalar varje månad för vatten och avlopp. Och lika många är osäkra på om de tycker att dagens avgiftsnivå är rimlig – med störst osäkerhet bland bostadsrättsinnehavare och hyresgäster.
[ Annons ]
– Villa- och radhusägare har generellt sett en bättre förståelse för hur VA-taxan fungerar. En trolig förklaring är att dessa hushåll oftast betalar avgiften separat, medan hyresgäster sällan ser den specificerad i hyran, säger Anna Dahlman Petri, vatten- och VA-expert på WSP.
Trots den låga kunskapsnivån svarar var tredje hushåll att de kan tänka sig att betala mer, förutsatt att de får bättre information om hur pengarna används och vilka investeringar som planeras. Högst är betalningsviljan bland villa- och radhusägare.
– Svenskarna har hittills klarat av höjningarna och många är beredda att bidra mer. Men de vill förstå vad de betalar för. Det är ett tydligt budskap till kommunerna: kunskap och öppenhet skapar förtroende för framtidens investeringar, säger Anna Dahlman Petri.
[ Annons ]
Men går det verkligen att dra slutsatsen att hushållen är villiga att betala mer, när så många samtidigt är osäkra på om dagens nivå är rimlig?
– Det är förstås en utmaning. Men även den som inte har fullständig kunskap kan ha en allmän uppfattning.
Anna Dahlman Petri menar oavsett att en ökad transparens för att skapa förståelse och acceptans kring framtidens VA-kostnader är avgörande, särskilt i takt med att allt fler kommuner signalerar behov av ytterligare höjningar.
– Jag vågar påstå att den infrastruktur vi i dag har och den service vi är vana vid kräver att vi i framtiden också betalar mer. Det vittnar inte minst kommunerna om där var tredje kommun räknar med att taxan måste höjas med över 20 procent inom fem år. Min uppfattning är att det finns en acceptans för måttliga höjningar så länge nyttan är tydligt förklarad.
Men är det rimligt att hushållen ska fortsätta bära en ökad kostnad för VA-systemet – även om det finns en viss acceptans för höjningar?
– Hushållen kan inte ensam bära ökade kostnader för investeringar om de överstiger det lokala behovet. När systemen en gång byggdes tog staten ett stort ansvar, och det behöver den göra igen. Samtidigt är det rimligt att se över hur kostnaderna fördelas, så att även producenter och andra aktörer som påverkar vatten- och avloppssystemen bidrar. Hushållen kommer sannolikt att behöva betala något mer, men det måste ske inom ramen för en rättvis och hållbar finansieringsmodell.
Även Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige, efterlyser mer öppenhet.
– Nästan hälften av svenskarna vet inte hur mycket de betalar för sina VA-tjänster, och bara sju procent kan säga vad taxan faktiskt finansierar. Det visar på en uppenbar brist på transparens i ett system som är avgörande för både hushåll och fastighetsägare. När avgifterna fortsätter att stiga krävs betydligt större öppenhet kring hur pengarna används, säger han.
