Det har varit en lång och segdragen process, som nu börjar gå mot sitt slut. Ärendet handlar om en tillbyggnad av Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus vid Östra sjukhuset i Göteborg.
Västra Götalandsregion Fastigheter, Stöd och Service (FFSS) och NCC ingick 2015 ett entreprenadavtal till ett värde om cirka två miljarder kronor. Men enligt FFSS hade de överdebiterats av några av NCC:s underentreprenörer för material med mellan 30 och 60 procent, och reklamerade fakturorna.
[ Annons ]
Framför allt var det Bergendahls El Projekt AB (Bergendahls) som saltat notan, menade man. Bland annat genom dolda rabatter. Diskussioner pågick under hösten 2021, men resulterade inte i någon lösning, utan saken fick gå till domstol.
Tingsrätten dömde dom i december 2024 till FFSS:s fördel, något som Fastighetstidningen rapporterade om då. Tingsrätten skrev bland annat att ”Problemet är att det finns ytterligare rabatter och dessa redovisas inte och dessa ytterligare rabatter har inte heller Bergendahls redovisat.”.
Detta överklagades till Hovrätten, som kom med sin dom i fredags. Även den gav FFSS rätt i sina yrkanden. Magnus Hjelmgren, strateg på Västfastigheter Bygg & Förvaltning, är nöjd med domen.
– Den har tydliggjort vissa delar mot tidigare dom, så vi tycker att det blev ett bra utfall. Den stora skillnaden är att vi får bredare tillgång till ekonomisystemet, både tidsmässigt och även innehållsmässigt. Vi tyckte att tingsrättsdomen kunde feltolkas, det var lite otydligt. Hovrättsdomen visar att vi ska ha tillgång till prisdokumentation, visa årsomsättningsrabatt och kopplingar till andra koncernbolag.
Den tidsperiod Bergendahls måste lämna insyn blir alltså längre, från december 2014 då avtalen skrevs.
– Vi vill backa så pass långt tillbaka i tiden, för det är mycket som kan ha hänt innan. Vi har bedömt att vi behöver ha den bredare tidsramen, och där håller Hovrätten med. Det gör att det blir bättre för vår helhet, säger Magnus Hjelmgren.
Det borde öppna för fler genomgångar och ökad transparens.
Hovrätten beslutar dessutom att domen får verkställas direkt, utan att invänta laga kraft. Om Bergendahls inte inkommer med alla uppgifter inom tre veckor utgår ett vite om 100 000 kronor per påbörjad vecka.
Slutligen höjer hovrätten rättegångskostnaderna kraftigt och lägger även till kostnader för processen i hovrätten, sammanlagt nära 4 miljoner kronor.
Tror du att det här kommer att leda till att andra bolag som känner sig lurade kommer inleda tvister?
– Det borde i alla fall öppna för fler genomgångar och ökad transparens i branschen. Förhoppningsvis ändras det dolda rabattsystemet, som även Konkurrensverket har uppmärksammat. Sen om det går till domstol vet jag inte, det är ju ganska långa processer. Samtidigt borde det vara vägledande för branschen; man säger ju att man vill ha transparens och det är det vi efterfrågar, säger Magnus Hjelmgren.
Känner du till om det har varit någon liknande dom förut kring det här?
– Jag tror inte det, den är nog unik. Jag har pratat med andra och det är ingen som känner till nåt liknande. Men någon typ av avtryck gör den verkligen, Hovrätten är ju ändå Hovrätten.
Rabattsystemet borde åtminstone bli mer tydligt och överskådligt framöver, tror Magnus Hjelmgren.
– Ja, även företrädare hos Installationsföretagen vill ju att det ska bli mer transparent, så jag förstår egentligen inte vad som är problemet. Det handlar om tillitsfrågan som är jätteviktig. Och inte minst driver det kostnaderna med att ha olika rabattsystem som ingen ser. I slutändan är det skattebetalarna som får betala för det.
De dolda retroaktiva rabattsystemen är ett stort problem i branschen.
Även Byggherrarnas vd Tommy Lenberg välkomnar domen från Hovrätten:
– Vid arbeten på löpande räkning måste vi som beställare veta vad vi betalar för, vad får vi för pengarna. Att regeringen gett Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen gällande byggmaterial visar tydligt att de dolda retroaktiva rabattsystemen är ett stort problem i branschen. Både tingsrätten och hovrätten bekräftar detta och att det dessvärre ofta inte är tillräckligt att granska fakturorna för att få veta entreprenörens faktiska självkostnad, skriver han i en kommentar.
När Hans Dahlberg Kolga, advokat på advokatbyrån Settervalls, kommenterade tingsrättens dom för snart ett år sedan menade han att den inte var så långtgående det först kunde verka. Det eftersom det handlar om avtalsvillkor som nog får betraktas som relativt ovanliga.
– Men det är förstås intressant att både tingsrätten och hovrätten, mot bakgrund av den allmänna debatten om dolda rabatter, ger regionen rätt till en något bredare insyn än endast för transaktioner som rör entreprenaden i fråga och även rätt till redovisning om förhållanden hos andra bolag inom samma koncern som underentreprenören.
Hans Dahlberg Kolga konstaterar att det i detta fall har ingåtts avtal om årsomsättningsrabatter av underentreprenörens moderbolag och att underentreprenören invände att denne inte har tillgång till den begärda informationen. Hovrätten slog trots invändningen fast att uppgifterna skulle tillhandahållas av underentreprenören.
– Underentreprenören invände också att den aktuella bestämmelsen, som låg i de administrativa föreskrifterna, inte var giltig då den utgjorde ett avsteg mot bestämmelserna i AB 04 och formkravet för ett giltigt avsteg inte hade uppfyllts. Hovrätten som inte höll med om att formalian inte hade följts, slog ändå bort invändningen med hänvisning till att hela delen med de administrativa föreskrifterna lagts före AB 04 i kontraktets rangordningslista – därmed gällde inte formkravet för avsteg mot AB 04.
Hans Dahlberg Kolga menar att denna förändring av rangordningen är något man ser ganska ofta i entreprenadkontrakt numera.
– Och genom denna dom har det alltså än en gång bekräftats att de allmänna bestämmelserna ska tillämpas som vilka avtalsvillkor som helst, säger han.
Detta fall är möjligen unikt i att det gått till domstol. Men Fastighetstidningen har i ett flertal artiklar uppmärksammat olika former av dolda rabatt- och bonussystem. Något som bostadsminister Andreas Carlson (KD)refererade till när han alltså gav i uppdrag till Konkurrensverket, Boverket och Statistiska centralbyrån att utreda hur pristransparensen inom byggmaterialsektorn påverkar prisbildningen och förutsättningarna för effektiv konkurrens inom byggsektorn. Uppdraget från regeringen ska lämnas till Andreas Carlson senast den 30 september.
