De mindre allmännyttiga bostadsbolagen brottas oftare med en högre andel tomma lägenheter, svagare resultat och lägre soliditet. De verkar dessutom ofta i kommuner med krympande befolkning, lägre sysselsättningsgrad och svagare lokala bostadsmarknader, enligt en ny analys från Kommuninvest.
Rapporten slår bland annat fast att de minsta bolagen i snitt har över 3–4 procents vakans, jämfört med 1–2 procent hos de största. Ökningen de senaste fem åren är störst i faktiska procentenheter hos de små bolagen, även om de stora sett en större procentuell ökning från låga nivåer.
Även soliditeten skiljer sig tydligt: bolag med färre än 2 000 bostäder ligger i snitt på 20 procent eller lägre, medan större bolag i regel når 30 procent – och de allra största runt 40 procent.
[ Annons ]
Samtidigt står de flesta kommunala bostadsbolagen, oavsett storlek, inför omfattande underhållsbehov.
– Allt det där kokar ner till att om de inte gör någonting aktivt för att vända utvecklingen, så kommer det vara väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop. Då måste kommunen till slut gå in med aktiva ägartillskott till bostadsföretaget för att det ska klara av att finnas kvar, säger Johan Grip, forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest, i en intervju med Sveriges Radio.
Han menar dock att mindre bolag i kommuner med svaga förutsättningar ändå kan uppvisa stabil ekonomi, om ledning och styrning fungerar långsiktigt och strategiskt.
[ Annons ]
– Rapportens viktigaste slutsats är att det finns en stor variation på företagsnivå som innebär att ett litet bostadsföretag med svaga externa förutsättningar, som minskande befolkning, ändå har möjlighet att säkerställa en stabil ekonomi. För att uppnå det krävs långsiktiga och strategiska beslut på alla nivåer, från den lokala politiken till företagets förvaltning, säger Johan Grip.
