Sex bostadsbolag har gått till final i Allmännyttans bästa klimatinitiativ 2026. Några utvecklar ny teknik, andra förvaltar kunskap som redan finns.
Sveriges Allmännytta arrangerar tävlingen för sjunde året i rad för att lyfta fram och sprida goda exempel på klimatarbete i allmännyttan. Finalisterna i år är Finnvedsbostäder, LysekilsBostäder och Västerviks Bostads AB bland de små och medelstora bolagen, samt Framtiden Byggutveckling, Bostads AB Mimer och Örebrobostäder bland de stora.
Vissa av bidragen är mer tekniskt innovativa. Örebrobostäder utvecklar till exempel AI-styrd ventilation för att använda energi mer effektivt utan att försämra inomhusklimatet. Andra bidrag handlar i stället om att förvalta kunskap som redan finns, som LysekilsBostäder som bevarat och renoverat 29 funkiskök i stället för att riva ut dem.
Men vad är då viktigast – innovation eller rutiner för att göra sådant vi egentligen redan vet?
Magnus Ulaner, expert klimat- och hållbarhet på Sveriges Allmännytta menar att det egentligen inte går att jämföra finalisternas bidrag.
– Det är lite äpplen och päron att jämföra. AI är förstås nytt och innovativt, men alla de här projekten är ju innovativa på sitt eget sätt. Även återbruk kan vara innovativt. Vi är inte så superstrikta med att man ska komma in med något väldigt precist. Det handlar om att få fram goda exempel och inspirera både andra och varandra.
Han lyfter till exempel bland finalisterna där materialfrågorna är i fokus, som Framtiden Byggutveckling, som byggt 66 lägenheter av hålbjälklag i betong från ett Ikea-varuhus och limträbalkar från en tidigare ishall.
Samtidigt konstaterar han att kraven på att energieffektivisera, inte minst driver EU-direktivet för byggnaders energiprestanda på.
– Men ur ett klimatperspektiv är det viktigare att arbeta med resurseffektivitet, återbruk och klimatoptimerade material, både i nybyggnation och renovering. Uppvärmningen är en allt mindre del av sektorns klimatpåverkan. Energieffektivisering pågår och där kommer det att krävas innovation, men ur ett klimatperspektiv blir materialfrågorna väldigt viktiga, säger Magnus Ulaner.

