Den 20 januari börjar Myndigheten för civilt försvar, MCF, skicka ut broschyren Beredskap för företag – Om krisen eller kriget kommer, till 130 000 arbetsställen i Sverige. Den går redan nu att ladda ner på mcf.se.
Som enskilda invånare har vi redan fått broschyren Om krisen eller kriget kommer. Detta kan ses som motsvarande information riktad mot företag med fem eller fler anställda
[ Annons ]
– Det säkerhetspolitiska läget är allvarligt. Det militära hotet mot Sverige har ökat och vi förbereder oss nu för det värsta tänkbara – ett väpnat angrepp. När vi är rustade för krig klarar vi också kriser. Broschyren till företag ger konkreta råd om hur man kan planera, öva och stärka sin beredskap för att möta olika situationer, säger Mikael Frisell, generaldirektör på Myndigheten för civilt försvar.
Broschyren Beredskap för företag – om krisen eller kriget kommer innehåller konkreta åtgärder som företag kan göra för att stärka sin egen och samhällets beredskap.
– Informationen i broschyren, och den utvecklade informationen som finns på vår webbplats, är samhällsviktig information som berör alla arbetsgivare i Sverige. Tillsammans stärker vi vår beredskap. Företag har en avgörande roll i totalförsvaret. Genom att förbereda sig och fortsätta sin verksamhet bidrar de till att samhället fungerar även under svåra förhållanden, säger Mikael Frisell.
Marie Öhrström, chefsjurist på Fastighetsägarna Sverige betonar att näringslivet och fastighetsbranschen är en del av totalförsvaret och därmed har en viktig roll vid kris, höjd beredskap och krig.
– Broschyren ska fungera som stöd för att företag ska kunna hantera sin verksamhet under svåra påfrestningar under längre tid. Syftet är att upprätthålla samhällets funktionalitet. Här är naturligtvis fungerande bostäder, kontor, butiker och samhällsfastigheter viktigt för att skapa en så normal vardag som möjligt. Det bygger motståndskraft och försvarsvilja, säger Marie Öhrström.
Ett viktigt budskap i broschyren är att företag bör kunna klara sig på egen förmåga under två veckor. Det är inget skall-krav, men MCF rekommenderar att företag tar höjd för det i sin kontinuitetsplanering. Företag behöver se över leverantörsled, lagerhållning och om personalen är krigsplacerade.
Rekommendationen att kunna klara sig på egen hand i två veckor riktar sig dock primärt mot så kallade samhällsviktiga verksamheter, vilket inte är något juridiskt bindande begrepp och som i dagsläget inte formellt omfattar fastighetsföretag. Å andra sidan kan fastighetsägare ha samhällsviktiga verksamheter som lokalhyresgäster.
En uppenbar samhällsviktig verksamhet är att hålla rimlig temperatur i folks bostäder. Men Jan-Olof Olsson, handläggare på enheten för samhällets funktionalitet på MCF, konstaterar att det i nuläget rent formellt inte finns något rent formellt svar på var ansvaret egentligen ligger.
– Det finns en tydlig inriktning från politikens sida att detta ska lösas. Men det finns ännu ingen tydlig reglering på området hur ansvaret fördelas.
Jan-Olof Olsson konstaterar att det är enklare när det kommer till en villaägare. Då finns det ett tydligt individuellt ansvar att lösa den egna situationen. Det gör det även för boenden i ett hyreshus. Men av rent praktiska skäl är vissa funktioner, värmen är en uppenbar sådan, inte helt enkel att lösa enskilt.
– Kommunerna, som via socialtjänstlagen har ett ansvar att stötta människor i nöd, kan inte förväntas ta det ansvaret för alla medborgare. Då blir det å andra sidan ett uppenbart problem om hyresfastigheter inte längre fungerar att bo i, resonerar Jan-Olof Olsson.
Men för att ge något av vägledning. Ansvaret ligger mer på energisektorn. Det finns inte något uttalat krav att man som fastighetsägare ska ha en reservlösning för värme- och energiförsörjning.
– Men det är såklart en tydlig ambition att hela civilsamhället efter bästa förmåga ska hjälpas åt med detta, säger Jan-Olof Olsson, handläggare samhällets funktionalitet
Marie Öhrström tipsar: Så kan fastighetsbolag stärka beredskapen:
- Skapa en krisplan, utbilda personal och gör praktiska övningar.
- Identifiera nyckelleverantörer och eventuella sårbarheter hos dessa.
- Se över avtal och försäkringar.
- Fundera på vad som behöver lagerhållas för att klara verksamheten.
- Ta reda på om någon i personalen är krigsplacerad och behöver ersättas.
- Skapa en plan som säkrar tillgången till el, värme, vatten och avlopp.
- Säkra i möjligaste mån en bygg- och reparationsberedskap.
- Om det finns skyddsrum i fastigheten – se till att de kan iordningsställas på två dygn om regeringen beslutar om höjd beredskap.
