Regeringen tillsatte Miljötillståndsutredningen 2023 för att ta fram förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas. Utredningen har redan lämnat två betänkanden som bereds inom Regeringskansliet. Dit hör, det lite ovanliga för en borgerlig regering, att starta en ny myndighet.
Under måndagen tog regeringen emot ytterligare ett betänkande från Miljötillståndsutredningen. Nu handlar det om att ändra instansordningen och att införa en avgift för att överklaga beslut.
[ Annons ]
Bostadsminister Andreas Carlson ser detta som ett sätt att snabba på byggandet.
– Beslut om detaljplaner och bygglov kan i dag överklagas i flera olika instanser, vilket gör att plan- och byggprocesser ofta förlängs och planerade bostäder försenas, ibland med flera år. Regeringen anser att det finns ett behov att ett ökat bostadsbyggande, över hela landet, och att tillståndsprocesserna för byggande därför behöver kortas, bli mer effektiva och mer förutsebara, säger Andreas Carlson.
Regeringen kommer nu titta närmare på förslagen för att se hur vi bäst går vidare
Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, håller med om att det är nödvändigt att korta instanskedjan i mark- och miljöärenden.
– Det är avgörande för att bostadsbyggande och investeringar inte ska fastna i årslånga prövningar som urholkar både rättssäkerhet och samhällsnytta. Utredningen tar viktiga steg genom färre överprövningsinstanser, en tydligare prejudikatroll för Mark- och miljööverdomstolen och förslag om överklagandeavgift, vilket kan bidra till kortare ledtider och bättre förutsebarhet, säger Rikard Silverfur.
Utredningens förslag är att det införs en avgift för överklagade mål och ärenden enligt miljöbalken och plan- och bygglagen och en kortare instansordning, högst tre instanser, för dessa mål och ärenden.
Det betonas dock att avgiften för överklagande måste vara i överensstämmelse med internationell rätt. Det innebär bör framför allt att avgiften inte får vara så hög att den som har ett berättigat intresse att få sin sak prövad inte avstår från att överklaga på grund av ekonomiska skäl. Avgiften behöver ej heller betalas om den klagande företräder det allmänna, eller om den klagande har ett ekonomiskt underlag som inte överstiger 260 000 kronor.
Utredningen föreslår även att dispensgrunderna för Mark- och miljööverdomstolen begränsas i sådana mål som Mark- och miljööverdomstolen prövar som sista instans.
– Regeringen kommer nu titta närmare på förslagen för att se hur vi bäst går vidare, säger Andreas Carlson.
Men Rikard Silverfur menar att det finns områden som Miljötillståndsutredningen lämnar blanka. Man skriver: ”Bestämmelserna om krav på utredningar i samband med planläggning bör inte ändras”.
– Utredningen konstaterar att utredningskraven i detaljplaneskedet har ökat och bidrar till långa processer, men väljer ändå att inte föreslå några förändringar. Därmed lämnas den successivt växande utredningsbördan orörd, trots att den i praktiken driver både tidsåtgång, kostnader och osäkerhet i planprocessen, säger Rikard Silverfur.
Om domstolarna får en större roll behöver de också ha resurser och förutsättningar att hantera flera mål utan att handläggningstiderna återigen drar iväg
Kollegan Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna, betonar hur överklaganden som tar lång tid skapar det osäkerhet, ökade kostnader och därmed en risk för att projekt försenas eller inte blir av. Därför anser hon att en ordning där vissa beslut går direkt till mark- och miljödomstol kan vara ett viktigt steg för att snabba upp processen och ge tydligare besked snabbare. Men enbart rent processuella förändringar räcker inte, menar hon.
– Om domstolarna får en större roll behöver de också ha resurser och förutsättningar att hantera fler mål utan att handläggningstiderna återigen drar iväg. Jag ser positivt på ambitionen att både korta instanskedjan och samtidigt förtydliga delar av planprocessen. Det kan skapa bättre förutsättningar för investeringar, bostadsbyggande och utveckling. Sammantaget är detta ett steg i rätt riktning och en signal om att man tar ledtidsfrågan på allvar, säger Anna Thureson.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.
