I rapporten Den levande staden har Novus, på uppdrag av White Arkitekter, underökt svenskarnas åsikter, beteende och preferenser i boendet. Vad som sticker ut är tydliga tecken på ett ökat intresse för generationsboende och andra sociala boendeformer. Enligt undersökningen kan hela 83 procent tänka sig att dela bostad med en förälder eller en annan äldre närstående.
En överraskande hög siffra. Men då är det på sin plats lyfta nyanserna i hur folk svarat.
[ Annons ]
För merparten (40 procent) gäller ”inbjudan” under en begränsad period. Ungefär lika många (36 procent) svarar jakande om det gäller ett generationsboende, alltså att de närstående bor i en separat del. För en relativt stor andel (23 procent) vore generationsboendet om man bodde större. Det är bara 11 procent som skulle öppna upp hemmet oavsett.
Den främsta anledningen är ansvarskänsla, vilket 70 procent uppger. Det följs av att det är trevligt med sällskap, tryggt och förenklar livspusslet.
– Intresset för delat eller kollektivboende ökar, delvis drivet av ekonomi men framför allt drivet av sociala skäl. Målgruppen är bred och det är inte enbart unga personer utan även ensamstående med barn och seniorer. Delade bostäder är väldigt populärt när marknaden får styra men det är inga dammiga 70-talskollektiv som efterfrågas utan konceptstarka boendeformer där både service, privat avskildhet och socialt umgänge står i fokus, säger Viktoria Walldin, socialantropolog, White Arkitekter.
Om det är en längtan efter gemenskap och kollektiva lösningar, eller krass ekonomisk realitet, ska kanske vara osagt. Men i White Arkitekters undersökning uppger 85 procent att de kan tänka sig att dela funktioner eller utrustning med sina grannar. Verktyg och redskap toppar listan, följt av sällskapsytor utomhus och övernattningslägenheter.
