I dag fredag togs vad som, enligt de medverkande, är nästa steg i stadsutvecklingen för Stockholms Hamnkvarter i nuvarande Värtahamnen och Frihamnen. För att vara ett andra steg får det första sägas ha varit väldigt långt och långsamt.
Olle Zetterberg, samordnare för Stockholms Hamnkvarter, skrattar men nickar samtidigt.
– Men då behöver man se ”the big picture”. Detta är en del av utvecklingen av hela Norra Djurgårdstaden. Nu är Hjorthagen ganska så klart, Gasklockorna nästan färdigrenoverade. Så då är det naturligt att se detta som nästa steg.
Arbetet är redan i gång att bygga en blandad stadsmiljö med arbetsplatser, bostäder, kultur, restauranger och service. Det samtidig som områdets industriella karaktär och den internationella färjetrafiken ska bevaras och bidra till liv och rörelse. Projektet drivs av Stadsutvecklarna i Värtahamnen, ett samarbete mellan fastighetsbolagen Areim, Bonnier Fastigheter, Castellum, Niam, Vasakronan och Wallfast samt Stockholms stad och Stockholms Hamnar.

Olle Zetterberg fortsätter.
– Men, jo, det har tagit tid. Men jag menar att det nu är en ”no-brainer” att dessa hamnkvarter kommer att bebyggas och utvecklas med framgång. Det är en tydlig trend vi ser i liknande områden över hela världen när hamntrafiken flyttar längre ut från städerna.
Olle Zetterberg pekar på att det är många av de lite mer övergripande utmaningarna som fått en lösning. Som att Trafikverket släppt sin reservation för en uppfart från en eventuell förbifart vid frihamnen.
– Den största utmaningen är nu att få bort tågspåret som skär genom området. Det kommer vi att lösa, och då kommer man att kunna knyta ihop området med Stockholms stadskärna.
Thomas Andersson, Stockholm stads exploateringsdirektör, påminner att många förutsättningar kommit att förändras sedan projektet startade.
– När man planerade området 2009 var beredskapsfrågan inte alls lika akut som nu. Att världen förändras innebär att det kommer helt nya förutsättningar att ta hänsyn till.
Men det har gått för långsamt, menar Thomas Andersson.
– Därför har jag bett gänget att vara kreativa så att vi kan kuta i kapp. Det genom att hitta hållbara lösningar för att komma framåt. Det är så lätt att låsa sig till en specifik lösning. I andra sammanhang kan vi behöva prata ihop oss för att öka trycket utåt på att hitta lösningar.
– Egentligen skulle jag säga att det här är tredje steget.

Det säger Tomas Hermansson, vd Bonnier Fastigheter, som bygger för fullt i området. Just nu kontorshuset Portalen med kontorsyta om cirka 12 000 kvadratmeter. Parallellt förbereder man tillträdet av marken för nästa projekt: Pirhuset med 24 våningar.
– Där kommer halva fastigheten att ligga på land, halva på en landfill som staden färdigställer just nu.
Med hans stegräkning satte det i gång redan i slutet av 90-talet då det fanns planer på att SvT skulle flytta hit. Anda steget var planerna på att utveckla området till ett finanscentrum för Stockholm.
Tredje gången gillt alltså.
– Vi tecknade markanvisningsavtal 2016. Och tog då initiativet att samla de kommersiella fastighetsägarna, hamnen och staden i bolaget Stadsutvecklarna i Värtahamnen, som i sin tur ligger bakom Stockholms Hamnkvarter. Alla tjänar på att gemensamt arbeta för att utveckla och stärka området mot en gemensam vision, säger Tomas Hermansson.
Men det är en hel del vakanser. Är det inte en risk att man i själva verket bara lurpassar på varandra?
– Tvärtom. Vi samarbetar i stället för att hela tiden överklaga varandras projekt. Ytterst är det en trovärdighetsfråga, eftersom man försökt lansera området två gånger tidigare. Men nu sitter vi alla på samma sida vilket skapat förutsättningar för att det nu verkligen sker.
Så nu bygger upp en gemensam solid boxningsring, och sen fajtas ni?
– Ja, det är väl en bra liknelse.
Men hur problematiskt har det varit för er del att det tagit så lång tid?
– Det är klart att det är utmanande att stadsutveckling tar så lång tid. Inte bara i detta projekt. Men nu har vi löst de största utmaningarna, även om en del återstår att slutföra. Viktigast nu är att spåren som utgör en barriär mot området försvinner och den processen är påbörjad.

I samma kvarter som Niam bygger Bonnier fastigheter sin första fastighet i området på spekulation. Tomas Hermansson säger sig vara så pass övertygad om attraktiviteten att det inte kommer att bli problem att få hyresgäster.
– Får man bara snöbollen att börja rulla så löser det sig, men då måste man också våga starta någonstans. Visst finns det svårigheter på vägen. Men i Sverige tenderar vi att tänka risk snarare än möjlighet. Det är en utmaning att vända den processen och i stället lyfta de stora attraktionskrafterna här. Då kan inte börja med att rada upp alla risker.
Okej, då gör jag inte det. Vad är den största möjligheten enligt dig?
– Det är att vi här kan skapa ett otroligt spännande område där Stockholm återtar sin karaktär som hamnstad och samtidigt erbjuda moderna kontor och bostäder med hög miljöklassning i en levande stadsmiljö nära grönområden och vatten. Det är ett enormt flöde av människor som kommer till Stocholm här, men de upplever inte Stockholm som den hamnstad den en gång varit.