Det är Fastighetsägarna, Bostadsrätterna, Riksbyggen, HSB och Sveriges Allmännytta som i ett gemensamt utspel hoppas få energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) att inte gå på Energimarknadsinspektionens (Ei) linje i frågan om IMD-lösningar och energidelning.
Med IMD (individuell mätning och debitering för el), ibland även kallat gemensam el, ersätts individuella elnätsabonnemang i en fastighet med ett enda för alla som bor i fastigheten. Den stora vinsten är att man delar på en gemensam elnätsavgift.
[ Annons ]
Det innebär att bostadsrättsföreningen eller hyresvärden tar ansvaret för att teckna ett elhandelsavtal för alla lägenheter. Och det är här det blir knepigt. Enligt EU:s elmarknadsdirektiv har varje konsument rätt att fritt välja elleverantör.
De fem organisationerna menar att Ei visserligen gör en helt korrekt bedömning när de säger att direktivet begränsar möjligheterna att samla hushållen till ett enda gemensamt abonnemang.
– Man har enligt direktivet rätt att välja ett eget el abonnemang vilket gör det dyrt och problematiskt att skapa ett gemensamhetsnät med EI:s strikta tolkning. Om någon enskild väljer att ”hoppa av” blir man som fastighetsägare tvungen att hantera det som ett separat abonnemang. Något som i sin tur innebär att man i princip blir elnätsägare, säger Rikard Silverfur.
Det finns undantag som är möjliga att utnyttja.
Men, det finns ett viktigt men, menar han.
– Det finns undantag som är möjliga att utnyttja, andra EU-länder har valt alternativa juridiska lösningar för att möjliggöra gemensamhets el. Men där har uppenbart inte Ei landat, och vi vet inte varför, säger Rikard Silverfur.
Det senare kan delvis förklaras av att Ei:s förslag är uppenbart svårt att tolka. Rikard Silverfur tillstår att de olika organisationerna gjort gemensamma försök att tolka vad Ei:s förslag faktiskt innebär. Till det kan läggas att Fastighetstidningen också med mindre framgång försökt få raka svar från Ei om förslaget kommer omöjliggöra gemensamhets el eller inte.
– Vi har i alla fall landat i en tolkning att det kommer att försvåra gemensamhets el och IMD. Därför vill vi nu uppmärksamma Ebba Busch på vad konsekvenserna kan bli, säger Rikard Silverfur.
Ei:s förslag är ute på remiss med sista svarsdag 5 maj.
En stark drivkraft bakom energigemenskaper är som sagt rena kostnadsbesparingar. Men Rikard Silverfur betonar att det inte enbart är en ren plånboksfråga.
– Dels kan lägre kostnader frigörs resurser till andra energieffektiviserande investeringar. Men det finns också en inbyggd potential till effektivisering i själva systemet.
Det handlar exempelvis om att bättre kunna utnyttja egen solelsproduktion inom den egna fastigheten. Rikard Silverfur menar också att systemen ger fastighetsägare insyn i förbrukningsmönster och gör det möjligt att identifiera tekniska brister, överförbrukning eller ineffektiva installationer.
