I en debattartikel i Dagens Nyheter belyser Oskar Öholm, vd på Mäklarsamfundet och Joakim Lusensky, analyschef på Mäklarsamfundet de demografiska utmaningar som svenska småhusmarknaden står inför.
Enligt Mäklarsamfundets rapport ”Det går i släkten” bebos 18 procent av småhus i dag av någon 73 år eller äldre. Utvidgar man gruppen till åldrarna 50–72 år handlar det om nästan 70 procent av hela villabeståndet.
[ Annons ]
Flyttfrekvenser för de över 73 år är låg, och de flesta bor gärna kvar där de är. De som vill flytta hindras av vinstskatt, stelbent kreditprövning, brist på alternativ och högre boendekostnader vid flytt. Konsekvensen är att nästa stora rörelse i småhusbeståndet sker i samband med generationsskiften, det skriver debattörerna.
De pekar på att detta demografiska skifte kommer att leda till att omkring 300 000 småhus frigörs de kommande två decennierna, vilket kommer att påverka marknaden mellan 2026 och 2038. Trots detta, påpekar de att det varit förvånansvärt tyst om demografins inverkan i debatten. I stället fokuseras mycket på hur man ska öka byggandet av nya småhus, utan att beakta de stora volymer som kommer att bli tillgängliga genom arvsskiften.
För att hantera dessa framtida förändringar krävs en strategi för byggande och omfördelning. Debattörerna föreslår att det behövs fler mindre, anpassade småhus, exempelvis par- och radhus, som kan locka seniorer att flytta tidigare.
[ Annons ]
Men är det inte egentligen lägenheter för äldre som behövs byggas?
Nej, inte enligt Oskar Öholm. Bekymret, menar han, är att vi länge sagt att den äldre generationen borde flytta till lägenhet, medan de äldre inte verkar lika intresserade.
– Och de som faktiskt vill flytta hindras av vinstskatt, stelbent kreditprövning, brist på alternativ och högre boendekostnader vid flytt, säger han.
Oskar Öholm menar att det som krävs är mer anpassade småhus.
– Vi diskuterar ofta småhusbyggande med utgångspunkt att realisera småbarnsfamiljens villadröm. Men vill vi övertyga den äldre generationen att frigöra sina villor för barnfamiljer är nog den seniora, mindre villadrömmen ett mer framgångsrikt recept. Särskilt jämfört med en lägenhet långt från de platser där man har sitt sociala liv, säger han.
Han föreslår även bostadsrätter med villakvaliteter som en del av receptet.
Ett förslag som lyfts av debattörerna är att reformera reavinstskatten, som många äldre upplever som ett hinder för att flytta. Även om sänkt skatt förväntas ha begränsad effekt på hela marknaden, skulle mer generösa regler för uppskov kunna hjälpa äldre att frigöra sina bostäder utan stora skattekostnader.
Debattartikeln avslutas med en uppmaning om att fokus i debatten behöver breddas för att kunna bygga en mer rättvis och hållbar bostadsmarknad.
