”Samhällsplanering måste börja med att utveckla närsamhället”

Vad som behöver göras vet vi. Frågan är hur. Det menar Patrik Derk, ansvarig för social hållbarhet på Ramboll, som med metoden Living labs vill involvera boende, fastighetsägare och myndigheter för att minska utanförskap.

Annons:


Vi har inte kommit längre än till att en kopp kaffe och te till (Patrik Derk) just hunnit landat på bordet där vi sitter på caféet i Hovsjö Hub, när jag börjar tvivla på att mitt upplägg för intervjun håller.

– Vilka projekt är det som görs menar du? Vad är det för exempel du har?

Patrik Derk spänner ögonen i reportern som för sitt inre snabbt försöker rekapitulera de senaste veckornas debatt kring utanförskap och segregation. Som att Ulf Kristersson nyss lanserade moderaternas egna integrationskommission som ska ta fram reformer i denna ödesfråga. Och några dagar senare uppstod en animerad debatt kring kommunföreträdare som menade att polisens lista över Sveriges 23 särskilt utsatta områden skapar stigmatisering och därför kanske inte borde offentliggöras. Och…

– Det pratas ju massor om problemen, försöker jag.

– Jo, men det är det jag menar. Man vet vad man ska göra och det pratas ganska mycket om det. Men det görs väldigt lite konkret. Det är hur man ska göra det som är det svåra.

Och det är väl just ett hur som Patrik Derk, i egenskap av ansvarig för social hållbarhet på Ramboll och ansvarig för det nya projektet – eller metoden som han föredrar att kalla det – Living labs, nu förväntas leverera.

Tanken bakom Living labs är i korthet att de boende ges möjlighet att vara med och påverka sin närmiljö och på så sätt bygga socialt kapital i ett avgränsat område.

– Jag har jobbat med agila processer som fungerat och tanken är att systematisera arbetssättet. Nu har vi fått 500 000 kronor från Vinnova genom utlysningen Utmaningsdriven innovation för att i ett första steg formulera den tänkta lösningen och därefter genomföra och skala upp processen, berättar Patrik Derk.

500 000 kr har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova tilldelat projektet LivingLabs. I ett första steg ska man formulera den tänkta lösningen för att därefter kunna genomföra och skala upp processen.

Men när jag i efterhand lyssnar igenom intervjun med Patrik Derk har jag svårt att vaska de där slagkraftiga citaten som förklarar vad som bör göras. Det är inte som när Ulf Kristersson i sitt debattinlägg på tre meningar levererar lösningen: ”Skolan måste både bli bättre och tuffare i de utsatta områdena. Det svenska medborgarskapet måste uppvärderas. Alla måste snabbt lära sig svenska.”

Håller det här? Är det inte en åtgärdslista våra läsare vill ta del av? Men så bryts inspelningen av en boende som glatt hälsar på Patrik Derk. Det märks att han är en uppskattad gäst.

Jag tänker: kanske har de som verkligen bottnar i praktisk erfarenhet för länge sen fimpat den där färdiga checklistan? För även om det naturligtvis inte är någon enmansprestation så har Patrik Derks insatser sannolikt haft en del betydelse för att få den här orten struken från polisens lista över särskilt utsatta områden. En prestation som Hovsjö hittills enbart delar med Gårdsten i Göteborg.

Men spåren från när det var som värst finns kvar. Gångbron över bussgatan rakt igenom Hovsjö har höga skyddsstängsel längs med räckena. Inte för att skydda mot fall, utan mot fallande projektiler.

– Man glömmer lätt bort hur det faktiskt var. Bussarna gick inte hit för att det kastades sten och man lurade hit blåljuspersonal för att kasta sten på dem, säger Patrik Derk.

Hela den här gräsmattan rullade ungarna i området ut under en sommar.

Det kan vara svårare att få syn på spåren som berättar om vändningen. Men Patrik Derk vet:

– Hela den här gräsmattan rullade ungarna i området ut under en sommar. Nu är den väldigt uppskattad av de boende.

Det var en del av en större satsning där fastighetsbolaget Telge Hovsjö ordnade jobb för 140 ungdomar per år.

– En av de första sakerna vi var tvungna att fundera över var hur man skapar framtidstro hos människor som har gett upp. Det måste man när ungdomar dunkar en i ryggen och säger ”Det är schysst att du försöker Patrik, men vi har gett upp. Vi älskar Hovsjö men det är kört”.

Det tog ett par år, men så började Patrik Derk höra prat om att man faktiskt tänkte bo kvar i Hovsjö.

– Och då vill man ha det renoverat och det ska vara snyggt och städat i trapphuset. Så kraven på oss ökade.

Patrik Derk ler åt minnet hur det skapade en del frustration hos de anställda innan man kom underfund med att det ökande kravtrycket berodde på ett växande socialt kapital i området.

– Får man ett tryck utifrån och börjar möta det positivt innebär det också att man kan öka kraven. Människor förväntade sig att vi skulle ställa högre krav på de som bor här.

– Det är viktigt att inse de fördelar som finns med platsen för att bygga vidare på dem, säger Patrik Derk. Foto: Johan Bergmark

Området ägdes fram till 2007 av Telge Bostäder när Telge Hovsjö avknoppades som ett fristående bolag med tydligt uppdrag att utöver ren fastighetsförvaltning driva de sociala frågorna. Patrik Derk rekryterades till vd-posten, mycket på grund av sin erfarenhet att som lärare och rektor på skolorna i Ronna och Hovsjö engagera människor i förändringsarbete.

När han nu alltså ska driva liknande frågor som anställd på den stora teknikkonsulten Ramboll hämtas mycket av erfarenheten härifrån.

– På Ramboll gör vi ju också en massa utredningar. Och i regel hjälper vi ju till med vad man ska göra, men inte hur. Så det här är ett sätt för oss att kunna matcha utredningarna och faktiskt göra något konkret.

Hittills är det bestämt att Ramboll ska arbeta tillsammans med Stena Fastigheters område Ekebo i Upplands Väsby. Man hoppas att arbetet ska kunna skalas upp och leda till ett samarbete med UN-Habitat, FN:s boende- och bosättningsorgan, som också deltar i referensgruppen. Man kommer också att ha workshoppar och erfarenhetsutbyte med den italienska kommunen Lettomannoppello.

– Sverige är ett av de mest individualistiska länderna i världen. I många delar av Italien lever bykulturen kvar och trots hög arbetslöshet minskar inte det sociala kapitalet. Kommunen har ett geografiskt läge som påminner om våra storstäders miljonprogram. De har ett stort socialt kapital, en hög social aktivitet bland unga men med väldigt lite våldsbrott, förklarar Patrik Derk.

Precis som att det inte främst var stambyten och fasadrenoveringar som skulle skapa lönsamhet för Telge Hovsjö, så menar han att all god samhällsplanering måste börja med att utveckla närsamhället.

– Och då kan det handla om att bygga vidare på det som gjorts här i Hovsjö. Men det går inte att göra någon copy/paste.

Han återkommer flera gånger till platsens betydelse och hur fastighetsbolag kan spela en viktig roll som motor i förändringsarbetet. Eftersom de sitter på stora värden kan de fungera som en garant för att det inte bara blir projekt där pengarna tvärt ta slut.

– Det är enorma belopp man går in med när det ska göras fysiska förändringar i ett område. De sociala insatserna handlar oftast om betydligt mindre belopp. Men det är så synd när man inte har med sig även det, för det är när de sociala och fysiska insatserna möts som det händer något.

Patrik Derk tar Rinkebystråket som exempel.

– Det är verkligen bra saker som gjorts där. Men det händer inte så mycket som det borde med tanke på vad man faktiskt satsade. Man måste arbeta med de sociala frågorna parallellt, men det gjorde man inte. Och om man å andra sidan enbart gör sociala insatser så är det också trubbigt.

– Viktigast för att minska flyttströmmen från området är att ställa krav på och utveckla skolorna, säger Patrik Derk. Foto: Johan Bergmark

Ju mer vi pratar desto tydligare blir det hur Patrik Derk menar att de färdigförpackade lösningarna snarast kan bli ett hinder att komma vidare. För att ta ett exempel: liksom i de flesta miljon-program är det svårt att göra bostadskarriär i Hovsjö.

– Vi jobbade kring planfrågor för att kunna bygga nytt, vi tittade på lösningen att bilda kooperationer där de boende på sikt eventuellt skulle kunna ombilda till bostadsrätter. Det
är en viktig fråga. Men många talar om det som att om vi bara skapar bostadsrättsföreningar i området så kommer människor att ta större ansvar. Men det är bara en ingrediens, säger Patrik Derk.

Så ett fastighetsbolags engagemang måste rymma även sådant man inte har direkt rådighet över. Viktigast för att minska flyttströmmen från området är enligt Patrik Derk att ställa krav på och utveckla skolorna.

– För man flyttar ogärna från ett område om barnen trivs i sin skola.

Stora delar av Hovsjöskolan förstördes i en anlagd brand 2009. Nya Hovsjöskolan invigdes 2012, och i sin regeringsförklaring nämnde Stefan Löfven hur skolan på bara några år lyckats fördubbla gymnasiebehörigheten.

– Det är viktigt att inse de fördelar som finns med platsen för att bygga vidare på dem. I Hovsjö har man alltid pratat om problemet att ta sig hit från Södertälje eftersom det ligger en stor motorväg emellan. Man vände på perspektiven och började istället fokusera på att en av Södertäljes vackraste sjöar ligger alldeles intill. Och så byggde vi en ny skola ner mot den vackraste platsen.

POLISEN DELAR IN SVERIGES UTSATTA OMRÅDEN I TRE KATEGORIER:

1 Särskilt utsatt område
(23 stycken)
Kännetecknas av en social problematik och kriminell närvaro som lett till en utbredd obenägenhet att delta i rättsprocessen och svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag. Läget anses vara akut.

2 Utsatt område
(32 stycken)
Är geografiskt avgränsat och karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Inverkan är snarare knutet till den sociala kontexten i området än de kriminellas utstuderade vilja att ta makten och kontrollera lokalsamhället. Läget anses allvarligt.

3 Riskområde
(6 stycken)
Kännetecknas av att det befinner sig i riskzonen att bli ett särskilt utsatt område. Något eller några av de fastställda kriterierna saknas, men läget är oroväckande.

Annons: